Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design

EWA LARSSON (mp), 1998-05-13 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman! Jag får instämma med de två tidigare

talarna i att det känns tillfredsställande att i kväll ta

ställning till detta betänkande som ger underlag för ett

mycket efterlängtat nationellt program. Med en god

implementering kan programmet få en central bety-

delse i svensk kulturpolitik.

Vi står alltså i början av en mycket långsiktig pro-

cess för förbättrad kvalitet i den byggda miljön. Ett

ökat kvalitetstänkande kommer att leda till fördjupade

diskussioner om skönhet och estetiska värden. Miljö-

partiets förhoppning är att det här skall få frodas på

alla nivåer i vårt samhälle. Estetik blir en viktig och

påverkansbar fråga för alla invånare runt om i landet

om vi hjälper till med en god implementering.

Det är ju faktiskt så att nästan allt i vår omgivning

är skapat av någon. Ett helhetstänkande med respekt

för våra redan befintliga miljöer skall inte utesluta

nyskapande - självklart inte.

Det är också så att vi som boende har behov av att

få vara med i skapandet av vår vardagsmiljö. Det är

Miljöpartiets förhoppning att kvaliteten skall höjas

inte bara vad gäller skapandet av miljöer utan även

vad gäller möjligheten för invånare att vara delaktiga

på ett tidigt stadium i alla byggnads- och anlägg-

ningsprocesser.

Det ekologiska perspektivet, det konstnärliga in-

slaget och en utveckling av kvalitetstänkandet skall

finnas med och genomsyra hela processen i alla led.

Det gäller planering, upphandling, projektering, byg-

gande och förvaltning av våra befintliga byggnationer

och anlagda miljöer.

Fru talman! Förslaget innebär en förstärkning av

plan- och bygglagen. Estetik och kvalitet skall inte

underställas kortsiktiga ekonomiska intressen. Försla-

get arbetades fram i kulturutredningen, och i min

reservation då krävde jag att en lagändring skulle till

för att klara utredningens intention. Nu står vi här

denna vårljumma kväll och är redo för beslut.

Jag tycker att klarläggandet i plan- och bygglagen

är viktigt inte bara för arkitekter och ingenjörer utan

också för dem som ansvarar för upphandling av

byggnationer av olika slag. Det är genom kunskap och

kompetens frågorna skall drivas. I det syftet bör man

säkerställa att beslutsfattare och politiker nås av kom-

petenshöjande insatser när det gäller beställarrollen.

Det är oerhört viktigt att också här påpeka att ekolo-

gisk kunskap och ekologiskt tänkande skall gå hand i

hand med det estetiska.

Hur når då denna kunskap ut till den enskilda po-

litikern ute i kommunerna? Hur kan staten agera fö-

rebild i det här sammanhanget? Klarar staten av att

tillämpa lagen om offentlig upphandling?

Efter genomgång av statliga upphandlingsfrågor

föreslog Riksdagens revisorer att ansvaret för upp-

handlingen bör centraliseras för att samla och utveck-

la kompetens inom ett område. Vi misstänker att de

har starka skäl till ett sådant förslag och föreslår där-

för litet mjukt att staten inom sitt kompetensområde

tar ett helhetsansvar vid upphandling för att säkerstäl-

la att de nya kraven går före ekonomin.

För om nu staten och dess myndigheter skall kun-

na leva upp till sitt ansvar och agera förebild på det

sätt som vi sätter vår förhoppning till, krävs också

utveckling av yrkeskompetens. Jag vill påminna om

att medelåldern bland statligt anställda arkitekter i dag

ligger runt 50 år. Det är ett faktum som måste få på-

verka planeringen av samhällets arbete med arkitek-

tur, formgivning och design så att även de yngre

kommer in. Miljöpartiet ser fram emot ett program för

studerande vid landets arkitekt- och ingenjörsutbild-

ningar där en period av praktik blir en självklarhet.

För att utveckla detta kan jag säga att människan

ju lever i ett samspel, i ett dialektiskt förhållande till

sin miljö. Vi vill därför framhålla att kunskap om

mänskliga funktioner och behov måste tillföras under

högskoleutbildningen. Om vi jämför olika universi-

tets- och högskoleutbildningar, kan vi konstatera att

de människovårdande, långa utbildningarna som t.ex.

psykolog och socionom kräver praktikperioder på för

den ena utbildningen två terminer och för den andra

en termin.

Det är viktigt att de som planerar den miljö som

andra människor skall bo och arbeta i också har kun-

skap om människans psyke och livsutveckling. Social

medvetenhet och insikt om människors behov av en

god livsmiljö och vilja att vara med och påverka är

dessutom fundamentalt för att som yrkesverksam

kunna ta till sig invånarnas önskemål och föränd-

ringsvilja.

Fru talman! Miljöpartiet har alltid förespråkat ett

byggande på de boendes villkor och pekat på sam-

bandet mellan konfrontationer vid samhällsbyggen

och bristande respekt för de boendes önskemål. Det

kan bli de boende mot byggherren i stället för samar-

bete. För att säkra delaktighet och kunskap vid t.ex.

ombyggnation av en arbetsplats tycker vi också att

facket skall ta sitt ansvar och utbilda sina företrädare.

I föreliggande förslag finns stöd för ett förstärkt

samarbete mellan arkitekt och boende. Det är bra

utifrån det resonemang som vi har fört här tidigare. Vi

ser det som att det till syvende och sist alltid är de

boende som har mest kunskap om hur området upp-

levs och om hur en förändring i form av ny- eller

ombyggnation ökar områdets kvalitet.

Miljöpartiet anser att forskaren och folkbildaren

bör söka föra ut debatten till boendemiljöerna, alltså

ut till de boende. Det är oerhört viktigt att lyfta de

boendes kompetens om sin miljö och söka vägar för

kommunikation som leder till både delaktighet och

nytänkande i forskningen.

Brukarnas kunskap skall tas på större allvar än i

dag. Vi förespråkar därför också att man vid större

infrastrukturförändringar skall kunna använda sig av

lokala folkomröstningar. Det skall alltså vara ett sam-

hällsbygge tillsammans och inte mot varandra.

I betänkandet sägs att det är viktigt att forskningen

om byggsektorn förstärks. Det tycker vi alla. Därför

är det faktiskt ofattbart att som nu samtidigt minska

Statens byggforskningsråd. Frågan måste självklart

behandlas tillsammans med övrig forskning och till-

sammans med Arkitekturmuseet i den forskningspoli-

tiska utredning som pågår.

För att förbättra möjligheten till ett helhetspers-

pektiv behöver Statens konstråd stärkt ställning. Det

behöver också utveckla sitt samarbete med Arkitek-

turmuseet, Stadsmiljörådet, Föreningen Svensk Form

och alla kommande, nybildade stadsmiljöråd som vi

hoppas på. Miljöpartiet vill också betona vikten av

samarbete mellan ingenjörskonst och teknisk produk-

tutveckling med estetisk produktdesign och hög eko-

logisk profil, t.ex. resurssnålhet.

Val av material kan hjälpa till att synliggöra natur-

länkarna och det miljövänliga. Det kan öppna synfäl-

tet från bostäder, gårdar, torg och gaturum mot omgi-

vande natur och ge en atmosfär som stämmer med ett

vidgat ekologiskt perspektiv. Den sociala karaktären i

ett område skall återspegla människors samvaro och

gemenskap. Vi pratar ju mycket om mötet mellan oss

alla.

Statens konstråds huvuduppgift är att arbeta för att

konst blir ett naturligt inslag i den gemensamma mil-

jön. En väg att komma närmare det här målet är att

låta minst 1 % av den totala investeringskostnaden vid

ny- och ombyggnation av alla sorter - dvs. också

väg-, bro- och järnvägsbyggen - skall användas till

konstnärlig och estetisk utsmyckning. Givetvis skall

försköningen även gälla befintliga vägar, broar och

järnvägar.

Fru talman! Kunskapen om och förståelsen för

god kvalitet inom arkitektur, formgivning och design

föreslås här och nu få öka hos det stora flertalet med-

borgare. Här poängterar vi förskolan och skolan och

deras givna roll i bildningen.

I det sammanhanget vill jag peka på bl.a. den pe-

dagogiska modell som i dag används inom Waldorf-

skolan. Den ser människan som både kännande och

tänkande och arbetar gränsöverskridande i sin under-

visning. Färg och form i den rumsliga miljön tillmäts

ett högt pedagogiskt värde.

I Wasahallen i Stockholm pågår just nu en fantas-

tisk utställning, och även fysiska kulturaktiviteter,

som visar på Waldorfskolans metodik. Den håller på

från morgon till kväll t.o.m. nästa helg. Det är viktigt

att se på det som finns - och som fungerar - i sökan-

det efter nya former.

Med det skall jag yrka bifall till några reservatio-

ner. Det är inte svårt att stödja inte bara alla mina

egna reservationer utan även Centerpartiets reserva-

tioner, Vänsterpartiets reservationer och kd:s reserva-

tioner. Men eftersom vi ser den här plattformen som

en början på en process är det väl bara att lägga dem

som bilaga i den här processen. Med det yrkar jag

bara bifall till reservationerna 1, 10 och 13.

Debatten

Hämtad sida: 28

28 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EWA LARSSON (mp): Framtidsformer - Handlingsprogram för arkitektur, formgivning och design (1998-05-13) — PRESS0