Herr talman! Låt mig börja med det sista som Pag-
rotsky talade om, dvs. utländska investerare i t.ex. u-
länder. Jag funderar fortfarande över hur u-länder
skall kunna värja sig mot detta. Vi kan försöka tänka
oss en situation där inte i-länderna utan i stället u-
länderna hade förhandlat fram den här typen av avtal.
Jag undrar om det då över huvud taget hade sett ut på
det här sättet. Det kan vara en fråga att fortsätta att
diskutera.
Jag tror också att utländska investerare drar sig för
att investera i länder som inte har undertecknat de här
avtalen. Det blir därför mycket svårare för många av
de u-länder som inte varit med om förhandlingarna
och inte haft möjlighet till påverkan av avtalen att låta
bli att skriva under. Men den diskussionen får vi med
all säkerhet fortsätta.
Jag tänker bara nämna några saker om den demo-
kratiska debatten. Det har ju, som handelsministern
säger, varit en väldigt liten demokratisk debatt i Sve-
rige. Det beror väl inte bara på handelsministern utan
på en mängd olika faktorer. Bl.a. har jag förstått att
man utifrån de här förhandlingarna inte velat släppa ut
informationen på ett tidigt stadium utan bara har pra-
tat litet summariskt om vad som har hänt.
Jag har lämnat en fråga till Riksdagens utred-
ningstjänst, som pekat på några tillfällen när frågan
har varit uppe i riksdagen, bl.a. i EU-nämnden den
22 maj 1995 och i regeringens skrivelse 1996/97:71.
Men såvitt jag kan utläsa har man aldrig pekat på den
här frågans vidd. Jag tycker att det är beklagligt att
regeringen har tolkat de här frågorna som litet teknis-
ka och därför inte har tagit upp avtalets politiska
betydelse.
Jag är väldigt glad för att den här debatten nu har
dykt upp, och jag hoppas verkligen att regeringens
arbete med frågan kommer att leda till den demokra-
tiska debatt som vi så väl behöver. Jag tror också att
det är helt nödvändigt att flera organisationer knyts
till regeringens arbete.