Herr talman! Det var varken ett klart ja eller klart
nej utan något mitt emellan. Jag tolkar ändå konten-
tan av detta så att vi visserligen konsekvent under
lång tid har drivit en politik därför att vi har sett be-
hovet av åtgärder. Ni har sagt att det inte behövs
åtgärder, men så har det skett förändringar och ni har
blivit överkörda. Då har ni reagerat med några små
åtgärder.
Så har det fortgått. Varje förändring av alkoholla-
gen har föregåtts av att vi har framhållit att den be-
hövs därför att utvecklingen kräver det. Ni har sagt att
det inte behövs utan det gamla är bäst, och så har ni
fått ändra er.
Såvitt jag förstår det som Rinaldo Karlsson säger
avser ni även fortsättningsvis att låta er släpas bak-
länges in i framtiden och reflexmässigt genomföra
några förändringar när verkligheten har kört över er
ett par, tre gånger. Då säger ni: Titta, vi är föränderli-
ga! Verkligheten har ändrats. Men det har skett för
länge sedan, och då står vi där med en redan etablerad
kriminell verksamhet, i värsta fall med kriminella
krogar och allt det som kommer på grund av lång-
samheten. Ni vill inte erkänna att det behövs en ny
samlad alkoholpolitik och inte lite sprattlande reflexer
när verkligheten har passerat som ett stort tåg över er.