Fru talman! Det hade varit betydligt fler reservationer om vi inte hade plockat undan dem som vi lagt fram under flera år. Att det inte finns fler reservationer är nog inget uttryck för att vi skulle stödja alliansregeringens politik. Det finns dock saker som vi är överens om. Vi är överens om att satsa de 1,4 miljarderna.
Jag vill påminna om att den satsningen började göras före valet då det tillfördes 600 miljoner. Äldreboendedelegationen tillsattes av Ylva Johansson. Jag var själv med i den. Anita Gradin var dess första ordförande, och efter valet blev Barbro Westerholm ordförande. Också investeringsstödet fanns med i den utvecklingsplan som antogs före regeringsbytet liksom diskussionen om att tillsätta en utredning om yrkes- och kompetenskrav i äldreomsorgen.
Den politik vi är överens om är egentligen den som alliansregeringen tagit över från den nationella utvecklingsplanen som s, v och mp förhandlade fram och antog i maj 2006. Vi är förstås glada för att man jobbar vidare med en del av de frågorna.
Jag skulle vilja ställa en konkret fråga till Margareta B Kjellin. Jag var i Umeå där de skulle införa LOV. Efter att ha varit på kurs med SKL diskuterade de enligt följande: Vi vill att kvinnor - det är mest kvinnor i äldreomsorgen - ska ha möjlighet att jobba heltid i vår kommun. Nu ska vi införa lagen om valfrihet. Om vi ställer samma krav på de företag som ska starta kommer småföretag inte att kunna utföra arbetet, utan det kommer att göras av de stora vårdbolagen. Om vi ställer alltför tuffa kvalitetskrav kommer småföretagen inte att kunna klara dem, utan de stora företagen tar över. Hur ska vi göra?
Därmed har man gjort välfärden och äldreomsorgen till en småföretagsverksamhet i stället för en bra arbetsplats med kontinuitet och heltidsanställd personal, som är bra för äldreomsorgen. Det är viktigt att kvinnor ska kunna jobba heltid och försörja sig på sin lön. Hur vill Margareta B Kjellin göra?