Fru talman! Kenneth G Forslund väljer den klassiskt digitala Natodebatten. Men jag kan återigen påminna om att alliansen har skrivit ihop sig. Ni borde också berätta att det är tack vare alliansens stöd som den socialdemokratiska minoritetsregeringen så aktivt kan delta som en partner i Natosammanhang, till exempel i Afghanistan, men också i många andra sammanhang.
Vi hörde ingenting om de viktiga Natofrågor som vi nu har framför oss. Jag frågade bland annat om
global partnership,
vad det är för diskussion som förs av oss som partnerland och där socialdemokratin har ansvaret för de svenska relationerna med Nato.
Vi skulle också kunna ta frågan om Natos engagemang i Darfurprovinsen i Sudan där Nato nu vill avsätta kraft och kapacitet för att träda till utsatta människors hjälp. Jag skulle vilja fråga Socialdemokraterna om situationen i Darfur. Från alliansens sida är vi väldigt glada över att vi i betänkandet fick in detta med utsattheten - mer än 2 miljoner människor är på flykt, och mer än 100 000 människor är dödade - och över enigheten om detta när vi också ser en utmaning för säkerhetspolitiken, för den här konflikten riskerar att sprida sig i regionen.
I mitt anförande sade jag också att vår säkerhet är beroende av andras säkerhet och utveckling. Ingen annanstans kan det vara tydligare än i Afrika. Därför har jag med tanke på den utveckling vi nu ser en fråga. FN:s sändebud Egeland har förvägrats tillträde, likaså vår nuvarande utrikesminister Jämtin. Samtidigt har vi framgångsrikt genom FN-systemet medverkat till att vi har fått fram beslut som handlar om en skyldighet att skydda. I utskottstexten är vi överens och skriver att utskottet förväntar sig att Sverige nu mer aktivt inom EU och FN driver frågan om en ökad internationell närvaro till skydd för den utsatta civilbefolkningen i Darfur.
Jag vill därför fråga Socialdemokraterna vad ni tänker göra när vi nu ser att den sudanesiska regeringen begår övergrepp på civilbefolkningen och förvägrar internationell närvaro.