Fru talman! Jag tackar Lotta Hedström för frågan och för att hon ger mig en ingång som jag knappt vågade hoppas på när jag hörde hennes anförande. När det gäller vart Sverige är på väg är just det som hon läser ur betänkandet belysande.
Om vi sätter in detta i ett historiskt perspektiv, vilket är viktigt, blir frågan hur Sverige skulle agera i dag jämfört med hur Sverige agerade 1940 när Norge och Danmark invaderades av Tyskland. Skulle vi i dag kunna säga, och moraliskt stå för, att vi inte kan komma Norge och Danmark till hjälp i en sådan situation? Jag anser inte det. Jag anser till och med att det var moraliskt tvivelaktigt att agera som vi gjorde 1940.
Det som är avgörande mellan det som står i betänkandet och att vara medlem i Nato är att vi där beskriver en ambition. Natos artikel 5 är fast, och den är låst till när och hur det hela ska gå till. Jag tycker att det som står där är bra eftersom det ger oss möjligheten att vid varje tillfälle besluta hur det ska gå till och i vilka fall det ska ske. Det är bra att vi förklarar vår solidaritet med andra länder i exempelvis EU, såsom vi har gjort, och att vi pekar på att vi har möjlighet att delta i alla former av internationellt samarbete i de delar som gäller ömsesidigt stöd till försvar mot väpnat angrepp.
Tack, Lotta Hedström, för frågan!