Herr talman! Jag vill ta tillfället i akt att här i dag,
när vi för första gången får behandla regeringens
skrivelse, som jag också hälsar välkommen, ta upp de
frågor som finns i ett av de tre utskott som vi numera
jobbar med i Nordiska rådet, nämligen Nordenutskot-
tet. Jag vill också kommentera, vilket de flesta talare
här redan har gjort, den omorganisation som har skett
av Nordiska rådet.
Det kan hända att det nu är för tidigt att ha färdiga
åsikter om nyttan av förändringen. Men jag är alldeles
övertygad om att omorganisationen var helt rätt. Vi
kan också se att vårt nordiska samarbete har utveck-
lats ytterligare, och vi kan framför allt se det på att
Europafrågorna och närområdet har blivit alltmer
omfattande i vår verksamhet. Det är en naturlig och
mycket angelägen uppgift.
Det har varit en mycket spännande period. Jag tror
att den flexibilitet som ligger i själva kärnan av för-
nyelsen medverkar till ett mer utåtriktat och ett mer
partipolitiskt tydligt arbete. En sådan omfattande
omorganisation som vi har gjort måste få ta sin tid. En
framgångsrik förnyelseprocess förutsätter att alla
aktörer kommer att delta aktivt för att nå de nya må-
len. Där ser jag det som viktigt att tjänstemän, parti-
grupper och kanske framför allt vi parlamentariker
agerar på ett sätt som gör att vi når målen.
Jag har aldrig någon gång tvekat om att det var bra
med den här reformeringen. Organisatoriska struktu-
rer måste ständigt diskuteras och vitaliseras. De preci-
seringar och de arbetsformer som nu har lagts fast för
Nordiska rådet ger oss möjligheter till ett förnyat och
förstärkt nordiskt samarbete.
Reformen har lett till att stora delar av det som har
varit Nordiska rådets uppgifter nu har blivit uppgifter
inom Nordenutskottet. Av regeringens skrivelse fram-
går det att kultursamarbetet har en grundläggande roll
i den nordiska verksamheten, och har alltid så haft.
Det nordiska samarbetet har sina rötter i vårt gemen-
samma kulturarv, i vår språkliga gemenskap och i vår
likartade syn på demokrati, social trygghet och rättvi-
sa.
Som vice ordförande i Nordenutskottet och med-
lem i socialdemokratiska gruppen ser jag som en
grundläggande uppgift att arbeta för ett folkligt Nor-
den där kulturarvet hålls levande genom främjande av
samarbete i olika kulturella hänseenden. I dessa tider,
när Norden vare sig vi vill eller inte är på väg in i
global integration, känns det särskilt viktigt att den
nordiska integrationen är stark och samverkansfor-
merna effektiva för att möta det nya.
Vi är över partigränserna ense om att stödja och
utveckla ett Norden som håller kulturarvet levande.
För mig och för den socialdemokratiska gruppen är
det särskilt viktigt att vi bidrar till ett folkligt engage-
mang. Vi utgår från människors vardag. I ljuset av
detta ser vi föreningslivet och folkbildningen som
särskilt viktiga att stödja. Här ingår naturligtvis också
barn och ungdom, vår kanske allra viktigaste resurs
för framtiden. Jag vill särskilt nämna en rapport som
Nordenutskottet lagt fram till ministerrådet. Den fö-
reslår hur Norden kan bli aktivare mot intolerans,
främlingsskap och rasism.
I mars genomförde Nordiska rådet ett temakonfe-
rens i Oslo om nordisk kultur under internationell
press. Världskommissionen för kultur och utveckling
har på FN:s uppdrag lagt fram en rapport som heter
Vår skapande mångfald. Det är en mycket spännande
och intressant rapport. Rapporten var ett viktigt un-
derlag för konferensen i Oslo. Nästa år kommer det
att arrangeras en stor internationell kulturkonferens
här i Stockholm. Där kommer vi från Norden natur-
ligtvis att agera och följa upp de diskussioner som
fördes i Oslo.
På kulturkonferensen diskuterades också frågan:
Hur kommer de nordiska språken och den nordiska
kulturen att kunna hävda sig i framtiden? Kommer de
att kunna stå emot det film- och TV-utbud som pro-
ducerats av internationella mediejättar styrda av star-
ka ekonomiska intressen? Är det snart dags, frågade
vi, att sätta upp de nordiska språken och den nordiska
kulturen på listan över det som är utrotningshotat?
Även om det inte är så illa finns det enligt min mening
all anledning att känna stark oro för det som sker.
Framför allt måste vi se detta på längre sikt.
Nu följs konferensen upp bl.a. genom utskottets
två arbetsgrupper. Den ena arbetar med språket. Där
kommer vi redan nu i juni att behandla språkets ställ-
ning med tonvikt på de västnordiska språken. Den
andra arbetsgruppen arbetar med film- och TV-
frågorna, som har en central roll för språkgemenska-
pen. Bättre möjligheter att se varandras TV är en
dröm som måste kunna uppfyllas men tar sin tid. Här
har vi också en arbetsgrupp, som jag tidigare har sagt,
som just nu håller på att titta på vad vi ytterligare kan
göra för att höja kvaliteten på de gemensamma pro-
duktionerna. Ett fint exempel på detta är filmen Ham-
sun, som jag kan rekommendera.
Välfärden och välfärdsmodellen är hotade från fle-
ra håll och kanter. Där har vi från socialdemokratiskt
håll den viktigaste frågan, sysselsättningen, som Anita
Johansson berörde, men också den generella välfär-
den.
Jag vill avsluta med att säga att förändra verksam-
hetsformer och skapa en ny organisation måste få ta
sin tid. Vi ser nu fram emot ett förnyat och förstärkt
samarbete på den nya arenan där parlamentariker och
regeringsledamöter arbetar tillsammans.
De förändrade verksamhetsformerna betyder att de
tendenser till utslätning som fanns i det gamla sättet
att arbeta nu bryts med ett piggare, flexiblare och mer
framåtsyftande arbete. De politiska skiljelinjerna
tydliggörs. Men det betyder givetvis inte att samsynen
förloras. Vi har i Norden en i grunden gemensam
människosyn. Den skall vi värna såväl i Norden som i
det övriga internationella samarbetet.
Herr talman! Jag vill också här i talarstolen svara
på Charlotta L Bjälkebrings fråga om vad som har
hänt med den rapport som Nordenutskottet lade fram
för ministerrådet om sexuellt utnyttjande av barn. Jag
håller helt och hållet med att det är viktigt att vi beva-
kar det och att vi tar upp frågan med ministrarna vid
varje tillfälle vi har. Det som har hänt för vår egen del
är att Närområdesutskottet har tillsatt en arbetsgrupp
där Margareta Israelsson är ordförande. Den skall
bl.a. ta upp den här frågan.
Det vi har gjort från förmanskapet i Nordenutskot-
tet är att efterlysa de konkreta saker som ministerrådet
har gjort sedan Nordiska rådet beslutade om rappor-
ten. Vi har ett gemensamt intresse att bevaka att den-
na fråga följs upp.