Fru talman! De nordiska frågorna är otroligt vikti-
ga. De väcker också ett stort engagemang. Det inser
vi dels av denna debatt, dels när vi läser utrikesutskot-
tets betänkande om nordiskt samarbete.
Vi hade att ta ställning till en regeringsskrivelse.
Det var en verksamhetsberättelse över det nordiska
samarbetet. Det är en bra berättelse som speglar verk-
samheten i det nordiska samarbetet.
Jag blev något förvånad för att vi i samband med
denna skrivelse fick behandla många motioner. Det är
inte för att det är dåliga förslag. Det är bra motioner.
Min undran gäller i stället på vilken nivå det nordiska
samarbetet skall vara. Hur skall vi egentligen få kraft
för de bra förslagen som vi har behandlat?
Fru talman! Nordiska rådet har ändrat sitt arbets-
sätt. Fr.o.m. det här verksamhetsåret läggs större vikt
på partigruppstillhörighet i Nordiska rådet. Det inne-
bär att representanter från olika länder med liknande
partifärg bildar grupp och utformar medlemsförslag
och strategier för nordiskt samarbete. Det är inte som
tidigare där man utgick från ländernas delegationer
och parlament. Det har stärkt den politiska ställningen
och försvagat patriotismen i Norden.
Jag tror att det är bra och kan vitalisera debatten.
Jag tror att det kan ge större kraft åt förslagen. För-
slagen behöver inte, som förr, bli urvattnade. Nu kan i
stället ideologin genomsyra debatten. Det kan vara
bra.
Det är tydligt i och med att det har kommit så
många förslag på riksdagens bord att vi inte har hittat
den rätta arbetsformen än. Det är förslag som i många
fall skulle behandlas direkt i Nordiska rådet utan att vi
här på grund av en regeringsskrivelse skall behöva ta
ställning dem.
Jag hoppas verkligen att när vi har hittat rätt ar-
betsform återigen i det nordiska samarbetet får tillba-
ka förslagen som nu finns i motionerna.
Till betänkandet har fogats två reservationer och
ett särskilt yttrande.
I reservation 1 vill man att även EU-
parlamentariker skall kunna ingå som valda ledamöter
i de nationella delegationerna. I reservation 2 vill man
pröva direktval till Nordiska rådet.
Vänsterpartiet tror inte på någon av modellerna.
Vi tror på den modell som nu prövas där ledamöterna
utses av respektive parlament till ett nordiskt råd där
partisamarbetet har intensifierats.
Åtminstone min egen partigrupp har ett starkt
samarbete med de ledamöter som representerar vårt
parti i EU-parlamentet. Jag tror att det är bra. Jag tror
att samarbetet skall föras på den politiska nivån. Men
man behöver inte för den delen välja in folk i Nordis-
ka rådet för att det samarbetet skall komma till stånd.
Jag möts ofta med följande fråga: "Jaså, du sitter i
Nordiska rådet. Vad skall man med det till? Ni har
faktiskt ingen beslutanderätt. Det är upp till ländernas
regeringar att ta till sig av resolutioner eller förkasta
dem."
Då brukar jag säga: "Det är okloka regeringar som
inte tar till vara de ofta mycket kloka förslag som vi
har kunnat enas kring."
Jag skulle vilja höra mig för om någon represen-
tant för regeringen kan kommentera det förslag som
antogs på sessionen 1996 angående sexuellt missbruk
av barn. Förslaget innebär att vi skall prioritera åtgär-
der för att minska sexuellt missbruk av barn genom att
se över lagstiftningen. Vi skall också se över polis-
samarbetet, öka informationen och samarbetet osv.
när det gäller sexuellt missbruk av barn.
Jag undrar om regeringens representant vet hur re-
geringen har handskats med frågan. Kommer det
några förslag om samarbete framöver? I det nordiska
samarbetet lyfts ofta barnperspektivet fram. Denna
fråga har också uppmärksammats i samarbetet med de
baltiska länderna för att försöka stärka barnens rättig-
heter där. Det är mycket bra.
Vänsterpartiet och Miljöpartiet har ett gemensamt
särskilt yttrande. Det gäller Schengenavtalet. Vi är
kritiska och oroliga inför Schengenavtalet. Vi anser
att Nordiska rådet och dess utskott liksom utskotten i
de parlamentariska församlingarna borde analysera
konsekvenserna av en anslutning till Schengenavtalet
för att bli medvetna om de långsiktiga effekter som
det kan innebära.
Det är viktigt att vi diskuterar och analyserar
Schengenavtalet. Det kan nämligen komma att påver-
ka den nordiska passfriheten. Den skall vi inte äventy-
ra.
Jag vill med kraft understryka det som tidigare
talare har sagt angående medelstilldelningen till Nor-
diska rådet. I tidningen Politik i Norden kan vi bl.a.
läsa att Sverige sviker sina nordiska grannar. Där står
följande: "Fem procent bantning av generella samar-
betet. Tio procent mindre åt Nordiska Industrifonden.
Sverige sätter Norden på smalkost."
Jag tycker att vi gemensamt, när budgetproposi-
tionen kommer, skall verka för att vi lever upp till
våra åtaganden och ger de pengar som behövs till det
nordiska samarbetet.