Fru talman! Det nordiska samarbetet är en själv-
klar del av vårt samhällsliv och har bidragit till att
göra norra Europa till en av de fredligaste delarna i
världen. Samarbetet har en djup folklig förankring,
som ger det en unik legitimitet. När Nordiska rådet
bildades 1952 var det bl.a. resultatet av ett stort enga-
gemang från breda folkliga organisationer.
För oss nordbor är vänskapen och känslan av
samhörighet starkare än de särdrag som också känne-
tecknar oss. Den historiska och kulturella samhörighe-
ten förstärks av den geografiska närheten. Vi har en
språklig gemenskap och ett likartat sätt att tänka och
resonera, allt detta som ofta benämns "den nordiska
identiteten".
De nordiska länderna har i ett nära samarbete och
utan inslag av överstatlighet kunnat utnyttja varandras
erfarenheter och utvecklas till moderna välfärdsstater.
Det finns mycket i de nordiska samhällena och tradi-
tionerna som vi kan bidra med i Europa och i världen.
Hit hör - för att nämna de kanske väsentligaste områ-
dena - vår öppna demokrati, med ett starkt decentrali-
serat lokalt beslutsfattande och offentlig insyn i be-
slutsprocesser och myndighetsutövning, våra starka
offentliga trygghetssystem, de starka folkrörelserna,
det starka miljöengagemanget bland människorna,
jämställdheten mellan kvinnor och män på arbets-
marknaden och i politiken och respekten för den fria
förhandlingsrätten på arbetsmarknaden.
Det nordiska samarbetet har även i framtiden en
viktig funktion att fylla och bör vidareföras och för-
djupas på det sätt som bäst tjänar de nordiska folkens
intressen. Ett väl fungerande nordiskt samarbete stär-
ker den nordiska identiteten och ger Norden en viktig
roll såväl i den europeiska gemenskapen som i världs-
samfundet.
De senaste åren har det nordiska samarbetet starkt
präglats av ett reformarbete som inneburit en ny in-
riktning på verksamheten med nya arbetsformer och
en ny organisation.
I det nu aktuella betänkandet behandlas berättel-
sen från Nordiska rådets svenska delegation och re-
geringens skrivelse om nordiskt samarbete.
Ett flertal motioner har lämnats. Det tycker jag vi-
sar att det finns ett stort intresse bland kollegerna för
de nordiska frågorna. I motionerna tas upp och redo-
visas en rad olika idéer och tankar om hur det nordis-
ka samarbetet skall kunna utvecklas. En del motioner
berör organisatoriska frågor.
Utrikesutskottets behandling av skrivelserna och
motionerna har visat att det finns en bred samsyn om
det nordiska samarbetet. Därför har alla motionsyr-
kanden utom två kunnat besvaras av utskottet. Efter
de reformer som det beslutades om under 1995 är nu
det nordiska samarbetet inriktat på tre huvudområden.
Det handlar först om samarbetet inom Norden som
bygger på den värdegemenskap som finns mellan de
nordiska folken och som får sitt främsta uttryck i
kulturell och språklig gemenskap och en likartad syn
på demokrati och grundläggande sociala rättigheter.
Hit hör också samverkan kring samhällsuppgifter, där
samnordiska lösningar ger fördelar och ett mervärde
framför nationella arrangemang eller bredare interna-
tionella lösningar.
Nordenutskottet i Nordiska rådets arbetsområde
täcker i princip alla delar av de traditionella samar-
betsområden som Nordiska rådet hittills har arbetat
med. Man har i utskottet prioriterat i sitt arbete pre-
sentation av nordisk kultur i utlandet, den nordiska
välfärdsmodellen, narkotikapolitik, nordisk barn- och
ungdomsplan och nysatsning på kulturområdet.
Det andra området handlar om Norden och Euro-
pa. Det gäller samverkan i frågor som är betydelseful-
la för arbetet inom EU och EES, där de nordiska
länderna har en värdegemenskap och sammanfallande
intressen.
Inom Europautskottet har EU-frågor och den på-
gående regeringskonferensen varit de huvudsakliga
arbetsområdena. Utskottet har dessutom behandlat
frågor som gällt en nordisk sysselsättningsstrategi och
åtgärder mot arbetslösheten.
Det tredje samarbetsområdet handlar om Norden
och dess närområden. Här gäller det att samverka till
förmån för utvecklingen i Nordens närområde och
Östersjöregionen, Barentsområdet och Arktis. Det
handlar om att lämna bidrag till stabilitet och demo-
krati i regionen och till en utveckling i harmoni med
miljöhänsyn och urbefolkningarnas intressen. Närom-
rådesutskottet i Nordiska rådet har som sina målsätt-
ningar framhållit att man vill främja demokrati,
mänskliga rättigheter, social trygghet och fungerande
marknadsekonomi samt verka för lösningar på mil-
jöproblemen i Östersjöregionen och Arktis.
Av skrivelserna och även motionerna framgår
tydligt hur mycket som händer inom det nordiska
samarbetet. Det omfattande politiska utbyte som sker
betyder oerhört mycket för att skapa en nordisk identi-
tet och en stark intressegemenskap. Det är angeläget
att slå vakt om detta samarbete. Också i framtiden
kommer det att finnas ett stort behov av nordisk sam-
verkan.
I reservation 1 föreslår moderaterna, som vi hörde,
att även EU-parlamentariker skall kunna ingå som
valda ledamöter i den nationella delegationen. Utskot-
tet vill inte tillstyrka detta utan hänvisar till den nya
rådsorganisationen, som har öppnat för nya mötes-
former, t.ex. temamöten, där också andra än
rådsmedlemmar och regeringsrepresentanter kan
delta. Ett antal sådana temamöten har genomförts där
också Europaparlamentarikerna har varit inbjudna och
deltagit. Europautskottet har till särskild uppgift att
samverka i frågor av betydelse för de nordiska län-
dernas arbete inom EU och EES. I utskottet finns en
naturlig koppling mellan Norden och EU och inte
minst kopplingar till EU-parlamentet.
I reservation 2 vill Miljöpartiet att det skall hållas
direktval till Nordiska rådet. Den här frågan har som
vi hörde tidigare varit uppe till behandling och då
avvisats med hänvisning till att en direkt anknytning
till respektive lands parlament är en stor tillgång i det
nordiska samarbetet. I sammanhanget är det också
viktigt att påpeka och beakta att Nordiska rådet är ett
rådgivande organ som inte har någon formell besluts-
rätt.
Jag yrkar således avslag på reservationerna och bi-
fall till utskottet hemställan.