Fru talman! Jag vill tacka för möjligheten att ha en
debatt där vi kan litet fritt kan framföra våra tankar.
Som underrubrik har jag för mitt inlägg i debatten
satt Uppland i mitt hjärta. Det är inte så konstigt som
det låter. Det handlar om den bygd där jag själv
kommer ifrån. Jag anser att visionen om framtiden
och vår livsmiljö, som naturligtvis skall vara hållbar,
börjar där vi bor, och Uppland är min hembygd.
Jag vill därför lyfta fram några frågeställningar
från länet. Skall vi få en hållbar samhällsutveckling i
vårt land måste vi var och en debattera konkreta var-
dagsfrågor som berör just den plats vi kommer ifrån
och de människor som bor där. "Hela Sverige skall
leva" har länge varit honnörsord för mitt parti, Cen-
terpartiet. Nedbrutet blir det för mig som uppländska:
"Hela Uppland skall leva".
Det fordras en aktiv regionalpolitik, och det be-
hövs lyhörda riksdagsledamöter som tar till sig kolle-
gers synpunkter. Jag vill påstå att det är vi på Uppsa-
labänken som kan vårt län. Glädjande har vi också
förenats i några riksdagsmotioner. Dessvärre har vi
inte fått gehör för dem alla, och det beklagar jag. Men
i är ett envist, segt och uthålligt släkte i Uppland, och
vi kommer igen. Det gäller t.ex. fördelningen av läns-
pengar, där Centerpartiet anser att befolkningsmäng-
den i ett län måste ha stor betydelse. Det handlar
också om intresset för musik i Uppland. Ett musikin-
stitut i Norduppland vore inte dumt.
Uppland är ett Sverige i miniatyr. Här finns stor-
staden Uppsala med de problem som finns i en stor-
stad. Det droppar över ifrån Stockholm, sade vår förre
länspolismästare och pratade om missbruksproblem
och maffiatendenser.
Men här finns också många positiva saker. Här
finns universitetet, och här finns unga verkställande
direktörer som tror på Uppsala som den stad där in-
formationstekniken kan blomstra. Det gäller att riks-
dagen verkligen ger de små och medelstora företagen
förutsättningar att utvecklas vidare och att tro på de
unga människorna.
I länet finns tillväxtkommuner som Enköping och
Håbo, men här finns också i den norra delen kommu-
ner som har problem med sysselsättning på grund av
att man har satt sin tillit till stora sårbara industrier.
Det finns bruksorter som har mist sina glansdagar,
men som måste få nytt liv. Här finns Östhammars
kommun som inom sina gränser har Forsmarks kärn-
kraftverk. Det måste till en framförhållning så att när
den dagen kommer då kärnkraften skall avvecklas
även där måste man ha tagit till vara den kunskap som
finns på energisidan. De gröna jobben som kommer
och den industri som de för med sig för alternativa
energikällor bör här få en del av sin hemvist.
Turismen kan få sin blomstring i Uppland. Kul-
turbygderna och havet har mycket att ge. "Var skall
färjan gå?" frågar sig t.ex. skärgårdsborna och syftar
på hamnen i Hargshamn som mycket väl skulle kunna
avlasta Stockholm en del av dess miljöproblem. Jag
undrar vad miljöministern tycker om det.
Kommunikationer är ett måste för en hållbar sam-
hällsutveckling. Riksdagen skall fatta beslut om in-
frastrukturen i landet. Då måste en ny E 4 av motor-
vägsstandard genom vårt län vara med. Nu är den
vägen en stoppkloss mellan den södra och den norra
delen av landet. Den är också tyvärr mycket olycks-
drabbad. Men den nya motorvägen måste byggas med
hänsyn till den rika kulturmiljö vi har. Man måste
också vara känslig för den rika jordbruksmarken när
man bygger.
Hur skall Uppsala län organiseras i framtiden?
Hur skall det bli med landstinget och kommunerna?
Hur kommer regionerna att se ut? Med vilka kommer
man att samarbeta i framtiden? Just nu pågår ett sam-
arbete för att stärka Mälardalen. Vi har också naturli-
ga samarbetspartner i såväl Gävle som Västmanland.
Detta är en framtidsfråga som söker sin lösning.
Uppsala län har en stor landsbygd med fin jord-
bruksbygd. Tyvärr ser man åkrarna växa igen. Mjölk-
producenterna i de norra delarna blir allt färre. Korna
syns inte längre i hagarna. Den nya generationen
vågar eller vill inte ta över en osäker framtidssektor.
Skall vi ha en hållbar samhällsutveckling i landet
måste vår egen livsmedelssektor få ett uppsving. I alla
tider har länder varit rädda om sina egna livsmedel -
historiskt för att säkerställa tillgången till mat i
ofredstider. Men i modern tid har detta blivit en sek-
tor där produktion från bonde till bord skapat jobb för
många. Jordbruket är fortfarande den framtidssektor
som kan skapa ännu fler arbetstillfällen. Vi vet att i
framtiden är det många munnar som skall mättas på
vår jord.
En hållbar samhällsutveckling innebär också att
alla kommuner i vårt län har ett gemensamt krav på
kommunalt självstyre. Det har de visat i sina remiss-
svar. Kommunalt självstyre är ett måste. Det är kom-
munerna som har ett ansvar för sina kommuninvånare.
De kan aldrig smita undan eller föra över beslutet till
någon annan, utan de har att ta ansvar för den enskil-
da lilla människan. Riksdagen måste fatta beslut som
hjälper och inte stjälper kommunernas möjligheter till
förebyggande arbete.
Till sist vill jag säga att en hållbar samhällsut-
veckling i Uppland - en del av vårt land och en kugge
i hjulet - kräver att vi i Sveriges riksdag inte lyfter
blicken så långt bort i framtiden och så långt bort i
världen att vi missar nutiden och vår närmaste granne.
Ett hållbart samhälle är för mig ett kretsloppssam-
hälle med grundtrygghet och solidaritet i en demokra-
tisk gemenskap där besluten fattas nära människorna
och där människor lever nära varandra.