Fru talman! Jag skall ägna mina minuter till att
belysa en hållbar samhällsutveckling i ett norrbott-
niskt perspektiv. Det finns möjligheter till en positiv
utveckling i Norrbotten, men vi har också stora pro-
blem som kräver förändringar av bl.a. politisk karak-
tär. Vi har i dag landets högsta arbetslöshet. Nära en
femtedel av arbetskraften är i dag utan jobb, och näs-
tan 2 000 norrbottningar flyttade från länet under år
1996. Det finns många orsaker till att människor flyt-
tar, men en är säkert osäkerheten inför framtiden i ett
län med så stor arbetslöshet.
Var finns då den hållbara samhällsutvecklingen i
Norrbotten? För min del tror jag att Barentsregionen
är en hitintills outnyttjad tillgång för Norrbotten.
Norrbottens strategiska läge utgör en god grund för
att aktivt leda samarbetet inom Barentsregionen. I
samarbetet mellan norra Sverige, Norge, Finland och
Ryssland ligger nya gigantiska utmaningar. Miljö-
samarbete, underlättande av kommunikationer och
handel inom regionen och, kanske mer inofficiellt, ett
sätt att säkerhetspolitiskt stabilisera Nordkalotten är
och var huvudsyftet med att bilda Barents arktiska
region.
I Barents hav och nordvästra Ryssland finns värl-
dens rikaste olje- och gasfyndigheter. På Kolahalvön
finns enorma mineralfyndigheter. Många fyndigheter
återstår att öppna, och existerande gruvor måste ges
en rationell drift. I det avseendet har Sverige den
kompetens som behövs. Inom regionens havsområde
fångas en betydande del av världens fisk. Europas
största barrskogar med samma höga kvalitet som i
norra Skandinavien finns inom området.
Via Norrbotten kan Sverige spela en viktig roll i
nordvästra Ryssland, inte minst genom forsknings-
samarbete och uppbyggnad av infrastruktur och övrigt
samhällsbygge. Ett ökat engagemang och handelsut-
byte från vår sida skulle gynna utvecklingen i hela
Barentsregionen. Norge och Finland har redan öppnat
handelskontor i Murmansk. Det är angeläget att även
Sverige gör det. Svenska företag måste få likvärdig
och snabb behandling av visum och övriga handlingar
som behövs för utökad gränshandel.
Det utvecklingsmöjligheter som finns i Barents-
regionen, med Europas rikaste naturresurser, borde
passa de svenska högteknologiska industriföretagen.
Det tycker jag att vi måste ta vara på. Vidare måste en
nyinvestering ske av järnvägen i Sverige mellan Ha-
paranda och Karlsborg. Med dessa två saker - ett
konsulat och infrastrukturinvesteringar - skulle han-
delsutbytet och godsflödena förbättras högst påtagligt.
En positiv utveckling i Barents arktiska region har en
stor betydelse för Norrbottens utveckling. Det är min
förhoppning att Lena Hjelm-Wallén, som nu blivit
ordförande i Barentsrådet, ser till att samarbetet ut-
vidgas och att hinder för detsamma undanröjs.
Fru talman! Skogen, malmen och vattenkraften har
varit och är fortfarande en viktig och värdefull till-
gång för hela landet i allmänhet och Norrbotten i
synnerhet. När det gäller skogen är den årliga tillväx-
ten större än det uttag vi gör. Det finns alltså en po-
tential som vi bör utnyttja. År 1993 väckte jag en
motion om att aktualisera en pilotanläggning för
framställning av etanol av skogsråvara. Motionen
behandlades välvilligt här i riksdagen, och NUTEK
fick i uppdrag att utreda projektet. Fortfarande - tre år
efteråt - har inte mycket hänt. Jag är övertygad om att
en etanoltillverkning i Norrbottens inland skulle ge
många nya arbetstillfällen. Det skulle bidra till en
hållbar samhällsutveckling i Norrbotten.
Vidare måste företagandets villkor förbättras. I ett
län som Norrbotten - där offentlig verksamhet är
större än i övriga delar av landet - är inte företagar-
miljön den allra bästa. Staten och kommunerna har
stor egenregiverksamhet och konkurrerar med privata
företag på den s.k. öppna marknaden. Konkurrensver-
ket har uttalat att stat, landsting och kommuner inte
bör konkurrera med privata företag, eftersom de yt-
terst garanteras av skattemedel och inte konkurrerar
på lika villkor. Trots detta fortsätter man. Här har vi
politiker en uppgift att fylla, nämligen att förbjuda,
eller i varje fall verka för, att osund konkurrens med
skattemedel inte förekommer.
En annan uppgift är att harmonisera de svenska
punktskatterna med Finlands. I dag diskrimineras
entreprenörer i östra Norrbotten på grund av att vi i
Sverige har punktskatter som inte förekommer i Fin-
land på varor. Dessutom slår de allt högre energiskat-
terna hårdare på företag och hushåll i norra Sverige än
i södra Sverige. Anledningen till detta är givetvis vårt
kärva klimat och våra långa avstånd till arbetsplatser,
m.m.
Fru talman! Möjligheterna till en hållbar sam-
hällsutveckling i Norrbotten finns, men företagandets
villkor måste förbättras och diskriminerande skatter
avvecklas.