Fru talman! Jag vill börja med att säga att det mycket riktigt är som Per Bolund beskriver; det är en komplex och omfattande lagstiftning och många olika aspekter som vägs in i den här extremt svåra fråga som vi behandlar i dag.
Jag ska säga något om minerallagen generellt och om gruvnäringen. Sverige är ett mineralrikt land. Med 17 gruvor i drift vid utgången av 2006 är vi ledande i Europa. Vi är därmed också ledande när det gäller minerallagstiftningen och själva hanteringen i och omkring våra gruvor.
Trots vår unika och speciella minerallag är det intressant att veta att det här egentligen handlar om endast ca 1 procent av hela den svenska berggrunden. Ur den synvinkeln skulle man kunna tycka att det här är ett smalt område.
Sverige är en gammal gruvnation med en väl dokumenterad gruvhantering ända från 1300-talet. För ett antal år sedan såg det mörkt ut inom hela gruvnäringen. I dag kan jag som norrlänning och inlandsbo vara mycket nöjd med den tillväxt och utveckling som vi nu kan skönja på området. Vi finner stora brytvärda malmer framför allt i Norrland. Senast i dag fick vi ta del av nyheten att LKAB har funnit ytterligare en stor och rik malmfyndighet i Malmberget. I min egen lilla hemkommun Överkalix rapporterar man i dag att geologerna har gjort intressanta diamantfynd.
Vi är just nu ett Klondyke för prospekteringsföretag som väljer att prospektera i Sverige. Det gör de därför att vi har goda förutsättningar. Bland annat har vi bra vägar, befolkning som pratar bra engelska, en bra minerallag och en strikt miljölagstiftning. Och så har vi SGU:s mineralinformationskontor i Malå, som vad jag har förstått är en unik informationsbyrå som inte finns någon annanstans i hela världen.
Allt det här skulle jag vilja säga har möjliggjort att vi har den tillväxt som vi nu ser inom gruvnäringen. Det är också tydliga tecken på att vi har lyckats med geologi, infrastruktur och ett regelverk som fungerar bra.
Som inlandsbo är det också mycket trevligt att få konstatera att malmproduktion inte går att flytta till vare sig Stockholm eller låglöneländer utomlands. Och det här ger ju faktiskt väldigt mycket jobb.
Så, fru talman, kommer jag då fram till uranfrågan, det som är betänkandets huvudinnehåll. Jag lyssnade på Per Bolund. Det är många och svåra och komplexa frågeställningar som vi har att ta hänsyn till, särskilt när det gäller lagstiftningen. Framför allt är det långa processer som omgärdar detta och som många gånger, skulle jag vilja säga, egentligen styr upp vad regeringen i slutändan tar för beslut då det gäller uranbrytning eller ej.
I det stora hela, fru talman, ställer vi oss bakom utskottsmajoritetens förslag till beslut. Men vi har också ett särskilt yttrande. Jag ska be att få läsa upp yttrandet, som vi har skrivit, i dess helhet. Så här lyder det:
"Uran är ett av de mineraler som omfattas av minerallagen. Enligt denna lag ges enskilda företag rätt att ansöka om bl.a. undersökningstillstånd. Det är bergmästaren som utfärdar sådana tillstånd. Undersökningstillstånd ger i princip endast ensamrätt för företagen att söka efter angivet mineral inom området. För provborrning krävs därefter godkännande från markägare och eventuellt tillstånd enligt miljöbalken.
När det gäller hantering av uran finns en omfattande lagstiftning utöver minerallagen. Bearbetning, transport eller annan hantering av detta ämne regleras främst av lagen om kärnteknisk verksamhet. Anläggningar för brytning av uranhaltigt material ska tillåtlighetsprövas av regeringen enligt miljöbalken. Den aktuella kommunen har vetorätt för verksamheten.
Vi tycker att denna ordning är rimlig men förstår också den oro som den ökande prospekteringen efter uran har skapat. Trots omfattande undersökningar av myndigheter och företag är den svenska berggrunden fortfarande relativt outforskad, och då olika mineraler oftast återfinns tillsammans är det viktigt att prospekteringen fortsätter. Detta gagnar inte minst gruvnäringen.
Vi socialdemokrater ser dock inte framför oss någon uranbrytning i Sverige. Samma inställning redovisades av den tidigare regeringen genom ett svar av statsrådet Ulrica Messing på en skriftlig fråga i riksdagen (fr. 2005/06:1545). I svaret anförde hon: 'Jag avser, med beaktande av gällande lagar, att vidta de åtgärder som krävs för att brytning av uranhaltigt material inte ska bli aktuellt i vare sig miljökänsliga eller andra områden i vårt land.'
Det vore bra om den nuvarande regeringen kunde redovisa hur den ser på en eventuell uranbrytning i Sverige."
Vi socialdemokrater anser att minerallagen är bra, tillsammans med miljöbalken och lagen om kärnteknisk verksamhet. Detta borgar för en god hantering. Vi anser dock att regeringen och dess företrädare i riksdagen i likhet med förra regeringen och dess företrädare bör ha en viljeinriktning, en vision, när det gäller hur man ser på själva brytningen av uran.
Fru talman! Med de orden överlämnar jag betänkandet till riksdagen för avgörande.