Fru talman! Jag tycker fortfarande att det här är en underlig hållning, måste jag säga. Det är som du säger. Visst kan man leta efter uran när man samtidigt letar efter andra mineraler. Men i dag har vi faktiskt ett 60-tal prospekteringstillstånd som gäller just för uranletning. Man har angett att det är uran man verkligen letar efter.
Det här ökade intresset beror just på att uranpriset har ökat väldigt mycket på senare tid. Därmed har det blivit mer attraktivt att utvinna uran, att söka efter uran i Sverige och att utvinna uran i Sverige. Det är just det som gör oss oroliga. Uppenbarligen går de här företagen, som nu har fått tillstånd på ett 60-tal platser, i första hand på den lagstiftning som finns. De läser där och ser vilka möjligheter det finns att utvinna uran. Och med ledning av lagstiftningen har de kommit fram till att det absolut finns möjligheter att utvinna uran i Sverige.
Det är just på grund av det som jag tycker att det är vilseledande att i uttalanden säga att man är emot uranbrytning men att i praktiken faktiskt inte vilja göra de förändringar som behövs för att garantera att vi inte får till en uranbrytning i Sverige. Om man kategoriskt är emot uran har man också ett ansvar, hävdar vi, att se till att lagstiftningen följer den principen, att man också säger i lagstiftningen att prospektering kan vara okej men att uranbrytning inte tillåts i Sverige. Det är den renhåriga vägen att gå, anser vi.