Fru talman! Chatrine Pålsson har frågat socialmi-
nistern dels vilka åtgärder regeringen vidtagit för att
barnkonventionen skall omsättas i det praktiska kom-
munala arbetet, dels vilka åtgärder regeringen plane-
rar att vidta för att barnkonventionens ställning och
genomförande skall förstärkas i kommunerna. Arbetet
inom regeringen är så fördelat att det är jag som skall
besvara interpellationen.
Jag vill inledningsvis framhålla att arbetet med att
förankra det synsätt som genomsyrar barnkonventio-
nen är långsiktigt. Barnkonventionen skall vara ett
verktyg i arbetet att gradvis förbättra barns villkor.
I syfte att sprida information om barnkonventio-
nen och därmed följa åtagandet i artikel 42 avsatte
regeringen under perioden 1990-1993 30 miljoner
kronor ur Allmänna arvsfonden för att ge ideella
organisationer möjlighet att sprida kunskap om kon-
ventionens bestämmelser och principer. Under perio-
den fick 34 organisationen medel för projekt kring
barnkonventionen. Dessa organisationer har gjort
betydande insatser för att föra ut information om
konventionen. Informationen har i första hand nått ut
till de egna organisationerna men också till barn och
ungdomar genom lärare, och till olika personalgrup-
per framför allt inom barnomsorg och skola.
En ny myndighet, Barnombudsmannen, inrättades
och började sin verksamhet den 1 juli 1993. Myndig-
heten har till uppgift att bevaka barns och ungdomars
rättigheter och intressen, och den skall särskilt följa
upp hur Sverige lever upp till barnkonventionen.
Under läsåret 1994/95 gjordes från Socialdepar-
tementets sida en central satsning inom skolan på
information om barnkonventionen. Socialdepartemen-
tet anslog medel och stod tillsammans med BO, Räd-
da Barnen och Tidningen i Skolan bakom en tävling,
vars syfte var att eleverna skulle lära känna barnkon-
ventionen genom att själva arbeta aktivt med den.
I vårt land är tillämpningen på den kommunala ni-
vån av stor betydelse för hur konventionen omsätts i
praktisk handling. Att göra barnkonventionen till en
naturlig del i det kommunala planeringsarbetet är
därför av stor vikt för genomförandet av barnkonven-
tionen. Aktiviteterna kring och intresset av stöd i
arbetet med barnkonventionen förefaller ha ökat un-
der de senaste två åren.
Barnombudsmannen har som ett verksamhetsmål
att verka för att kommunerna använder barnkonven-
tionen som ett praktiskt redskap i arbetet med barn.
Detta är ett långsiktigt arbete. Barnombudsmannen
har därutöver haft i uppdrag att utarbeta en särskild
idéskrift riktad till politiker och tjänstemän i kommu-
ner och landsting. Denna idébok, Ett steg framåt för
barnkonventionen, har nyligen överlämnats till mig.
I november 1996 fattade regeringen beslut om yt-
terligare en stor informationssatsning om barnkon-
ventionen. 20 miljoner kronor ur Allmänna arvfonden
har ställts till Socialdepartementets förfogande. Med-
len skall användas till projekt i frivilligorganisatio-
nernas regi som syftar till att öka kunskaperna hos
förtroendevalda och anställda i kommuner och lands-
ting. Jag har nyligen fattat beslut om medel till de tre
första projekten i denna satsning. Det har kommit
många bra ansökningar om projektmedel, och beslut
om dessa kommer att fattas under den närmaste tiden.
Barnkommittén har analyserat hur svensk lag och
praxis förhåller sig till barnkonventionens bestämmel-
ser. Kommittén lämnade sitt betänkande sommaren
1997. Betänkandet är föremål för en mycket omfat-
tande remissbehandling, som slutförs i dagarna. Där-
efter skall remissvaren sammanställas och beredas
vidare inom Regeringskansliet. Regeringen kommer
därefter att lämna en proposition till riksdagen.