Fru talman! Tack för ett antal engagerande inlägg!
Det är viktigt. Det är ett viktigt steg att vi är många
som är engagerade i den här frågan.
Jag är glad över att vi har samma målsättning,
Chatrine Pålsson. Jag tror att man kan säga det om
samtliga som har deltagit i debatten. Vi har samma
målsättning.
Men Chatrine Pålsson sade att vi inte är överens
om hur och när.
Låt mig först nämna något om när. Jag ser det här
som ett långsiktigt arbete där vi tar steg för steg.
Barnkonventionen får i allt större grad genomsyra
kommunerna, om vi nu koncentreras oss på dem.
Interpellationen handlar ju om kommunernas arbete
och införlivande av barnkonventionen.
Däremot är jag mer tveksam när Chatrine Pålsson
säger att vi inte är överens om hur. Jag vill gärna ha
exempel på det.
Chatrine Pålsson frågade vilka signaler jag får från
de organisationer som arbetar på det här området. Det
är varierande signaler. Men det är kanske bättre att
fråga organisationerna själva hur de upplever sitt
arbete.
Jag vill skicka i väg en väldigt viktig signal från
regeringen att den första delen av steg två när det
gäller barnkonventionen är satsningen på 20 miljoner
till frivilligorganisationerna. Det är en betydelsefull
signal från regeringen att detta är ett område som vi
prioriterar och tycker är oerhört viktigt.
Görel Thurdin säger att fler behöver gå in i vär-
dediskussionen. Det är väl en alldeles utmärkt tanke.
Vi behöver vara många som går in i den här värdedis-
kussionen på olika nivåer. Jag tror att det är väldigt
viktigt att vi politiker finns med i den här debatten.
Jag tycker att det är mycket bra att Görel Thurdin som
ordförande i en mycket stor och betydelsefull ideell
organisation är otålig och inte är nöjd med regering-
ens insatser. Så skall det vara. Så skall frivilligorgani-
sationerna jobba. De skall vara otåliga och hänga på
hela tiden.
Vi talar om att delta i den här värdediskussionen.
Låt mig då djupdyka till ett exempel som jag också
tycker är viktigt att lyfta fram. Hur jobbar man fak-
tiskt i kommunerna? Jag har fått en beskrivning av
Hässleholms kommun. I augusti 1997 lade de fram en
rapport som hette Öppna dörrar för barn och ungdo-
mar i Hässleholms kommun. Det var en kartläggning
av barns och ungdomars situation som har genom-
förts. Den innehåller olika uppgifter om barn och
unga och också exempel på väl fungerande verksam-
heter.
Den här kartläggningen omfattar allt från befolk-
ningsstatistik till fakta om barnomsorg, utbildning,
barn och ungdomar med särskilda behov, omhänder-
tagande, drogmissbruk, kriminalitet osv.
I rapporten finns också olika röster. Det är ung-
domar och det är yrkesverksamma och andra vuxna
som möter barn och ungdomar. Både möjligheter och
problem kommer fram i rapporten, och tänkbara lös-
ningar presenteras. Kommunen har också öppnat en
Internetsida som uppmanar barn och ungdomar att
höra av sig till Häjkon.
Så visst pågår det mycket inspirerande arbete ute i
kommunerna, och jag tycker att det också är viktigt
att lyfta fram det i en sådan här diskussion.
Till Carina Hägg vill jag bara säga några korta ord
när det gäller hennes tanke om att detta är en helhet. I
fråga om de projektansökningar som nu skall behand-
las har organisationerna avgjort innehållet i sina pro-
jekt. Det är de som bestämmer hur man vill söka
pengar och hur man vill arbeta, och sedan behandlas
det hos oss.