Fru talman! Marie säger att vi lånar till skattesänkningar. Ja, vi lånar. Sedan är frågan vad det är som vi lånar till. Lånar vi till de stora satsningarna på kommunsektorn? Lånar vi till skattesänkningar? Lånar vi till satsningen på de arbetslösa, eller lånar vi till infrastrukturen? Ni väljer naturligtvis att säga att vi lånar till skattesänkningar.
Ni påstår alltid att de här skattesänkningarna är roten till allt ont, och jag undrar precis som Sofia undrade: Hur kan det då vara så att ni säger ja till 75 procent av våra skattesänkningar? Det har varit så hela mandatperioden att när vi kommer med budgeten och föreslår ett jobbskatteavdrag skriker ni i högan sky: Nej, nej, nej! Och året därpå säger ni: Ja, vi tar det men vi tar inte det nya. Så går det ett år till och så skriker ni när vi kommer med vårt förslag och säger sedan: Okej, vi tar ettan och tvåan, men vi tar inte trean. Och så kommer det fjärde skatteavdraget och då säger ni: Okej, vi tar det tredje, men vi tar inte detta i alla fall.
Det ska bli spännande att se i valrörelsen om ni ska stå här och säga nej till det fjärde fortfarande. Vi vet ju vem det drabbar mest om ni skulle återställa våra jobbskatteavdrag. Det drabbar dem mest som tjänar minst. De lågavlönade som har fått ungefär en månadslön mer om året tack vare våra jobbskatteavdrag skulle verkligen lida av om ni tog bort jobbskatteavdraget.
När det gäller satsningarna på ungdomsarbetslösheten gör vi mycket. Om vi gör tillräckligt får framtiden utvisa, men jag kan säga att ni inte gjorde tillräckligt när vi i en högkonjunktur hade Europas högsta ungdomsarbetslöshet. Det är illa som det ser ut nu, men med er politik blir det ännu dyrare att anställa en ung människa, och det leder inte till att fler får arbete.