Fru talman! I dag på Nobeldagen när hela världens blickar riktas mot Stockholm och Sverige debatterar den svenska riksdagen också forskning och högre utbildning. Kan det egentligen bli bättre än så? Talmännen förtjänar beröm för denna framsynta planering, tycker jag.
Jag hade planerat att inledningsvis också hälsa högskole- och forskningsministern välkommen till hans första budgetdebatt i egenskap av minister. Jag hade tänkt säga: Du är efterlängtad. Nu får jag väl i stället säga: Du är eftersökt.
Jag beklagar att högskoleministern inte är här i dag, för jag hade sett fram emot en spännande och tydlig debatt. Det finns många obesvarade frågor som väntar på svar. Jag hade hoppats att ministern skulle ta tillfället i akt att räta ut en del av dessa frågetecken under dagens debatt.
Jag lade faktiskt upp en fråga på min Facebooksida häromdagen. Jag gav människor en möjlighet att skriva eller mejla frågor till mig som de ville ställa till högskoleministern under den här debatten. Nu är han inte här. Men jag låter ändå de här frågorna hänga lite i luften, så kanske de blir besvarade under debattens gång.
Christian ville att jag skulle fråga varför Stockholms stad inte låter folk behörighetskomplettera på komvux. Detta leder bara till att många inte kommer in på sina drömutbildningar för att de saknar en kurs eller två. Sedan skriver han att antalet helårsstudenter på komvux har halverats sedan valet i Stockholm.
Klas-Herman Lundgren, ordförande för SFS, mejlade mig. Han ville att jag skulle ställa frågan om högskoleministern tycker att det är acceptabelt att tre av tio heltidsstudenter har mindre än sex timmars lärarledd undervisning i veckan. Det är en viktig fråga, inte minst när man läser regeringens tomma budget på det här området.
Malin undrade när det kommer några ökade resurser till utbildningsvetenskaplig forskning. Jag kan ställa mig frågan hur en regering som så ofta talar om kunskap kan vara så kliniskt ointresserad av utbildningsvetenskaplig forskning, när man skulle behöva fylla på.
Magdalena undrar vad som egentligen hände med de utlovade kvalitetssatsningarna på högre utbildning och om regeringen har några förslag för att koppla utbildningar mer till arbetsmarknaden under studietiden. Jag är också nyfiken på svaret.
Benny avslutningsvis mejlade mig och undrade vilka resurser regeringen tänker avsätta till stipendier för att säkra att Sverige fortfarande kan ha en berikande internationell blandning av studenter på sina lärosäten. Han undrar om det är sant att regeringen tänker sig att i princip låta 7 000 studenter konkurrera om några hundra stipendier. Ja, hur blir det? Man frågar sig.
Det var bara några av frågorna. Jag hoppas att vi kan få svar på detta under debatten eller att högskoleministern behagar dyka upp i någon annan diskussion och debattera detta längre fram.
Fru talman! Dagens debatt präglas naturligtvis av den ekonomiska situationen i Sverige och världen. Under de närmaste åren kommer arbetslösheten att fortsätta att växa. Det måste hanteras på både kort och lång sikt. På kort sikt måste sysselsättningen hållas uppe så att inte arbetslösheten biter sig fast och kvaliteten i välfärden tillåts urholkas. På längre sikt måste vi få fram fler livskraftiga företag och höja produktiviteten så att den svenska konkurrenskraften stärks.
Vi socialdemokrater har i vår budget presenterat ett investeringsprogram för 100 000 nya jobb och utbildningsplatser. Jag vill särskilt lyfta fram det investeringsprogram vi vill göra för unga människors chanser. Vi föreslår ett brett ungdomspaket med åtgärder för att med jobb och utbildning i dag rusta de unga inför morgondagens arbetsmarknad.
Vi vill investera i entreprenörskap och forskning. Vi vill se mer resurser till forskning, bättre villkor för mindre och växande företag och en särskild satsning på besöksnäringen. Vi lägger fram flera förslag på kulturområdet och förbättrar förutsättningarna också för de kreativa näringarna, och så vidare.
Fru talman! Vi socialdemokrater är övertygade om att investeringar i forskning är en av nycklarna till framgång för Sverige. Sverige är ett litet land med stora ambitioner, och Sverige ska vara en ledande kunskaps- och forskningsnation.
Men då måste forskningsresultaten bättre komma arbetslivet till del genom att man förstärker förutsättningarna för kommersialisering, till exempel genom holdingbolag och inkubatorer vid landets högskolor och universitet. Vi vill också ge fler småföretag möjlighet att växa genom innovativa varor och tjänster. Vi vill öka forskningsanslaget riktat till små och medelstora företag. Vi vill ge bättre möjligheter för mindre och medelstora företag att ta emot doktorander.
Sammantaget innebär vår budgetmotion att vi lägger fram förslag om att stärka resurserna till forskning, utveckling och kommersialisering med drygt 2 miljarder kronor mer än regeringen under den kommande treårsperioden.
Fru talman! Men om Sverige ska vara en ledande kunskapsnation måste målet och ambitionen för högskolepolitiken och yrkeshögskolan sättas lika högt. Alla människor som har behörighet och som vill studera borde få möjlighet att studera vidare vid universitet och högskolor i framtiden. Sverige har inget att vinna på att ransonera kunskap.
I ett läge av dramatiskt växande arbetslöshet hos dagens ungdomsgeneration ställs denna fråga på sin spets. Jag kan konstatera att regeringen nu tvingas backa från sitt tidigare motstånd mot att bygga ut högskolan.
För bara ett år sedan avfärdades oppositionens krav på 10 000 fler högskoleplatser, trots att varslen stod som spön i backen, trots att söktrycket ökade, trots att ungdomsgenerationen var större än på mycket länge. Resultatet blev ett förlorat år och troligtvis ännu högre ungdomsarbetslöshet i dag.
Det var ett misstag då. Nu är regeringen på väg att göra ytterligare ett misstag. De nya platser som föreslås är tvååriga. Problemet är att ganska få högskoleutbildningar är tvååriga. De allra flesta är betydligt längre än så.
Det finns fortfarande ingen långsiktighet, inget strategiskt tänk. Allt reduceras till lite budgettricksande.
Jag är tvärtom övertygad om att Sverige har ett växande behov av välutbildad arbetskraft. Både inom ramen för yrkeshögskolan och universitet finns ett växande behov. Svensk förvaltning och svenskt näringsliv står inför en generationsväxling som inte får gå fel.
Vi socialdemokrater är tydliga med att vi vill styra ytterligare platser på dessa utbildningar till de områden där söktrycket är högt och där det råder en bristsituation på arbetsmarknaden. Inte heller här visar regeringen något nytänk.
Jag menar att det också finns rent humanistiska perspektiv på en mer offensiv utbildningspolitik. Jag är övertygad om att kunskap och bildning vidgar människors vyer och bidrar till deras personlighetsutveckling. Det stärker självständighet, kritiskt tänkande, problemformulering och reflexion. Bildning stärker med andra ord vår demokrati och bidrar till sammanhållningen i samhället.
Fru talman! Det mest anmärkningsvärda i regeringens budget är annars det som har diskuterats lite här tidigare. Det är att det återigen inte läggs en enda krona mer på kvalitetssatsning i högre utbildning.
Vi socialdemokrater är tydliga med att resursfördelningssystemet måste göras om. Vi är principiellt öppna för att delar av anslagen till grundutbildningen fördelas efter nationella kvalitetskriterier. Det främjar utveckling och kan också ge bättre information till studenterna om var kvaliteten är särskilt god.
Men det krävs också ökade resurser för att garantera basal kvalitet i undervisningen och säkra vetenskaplig grund i all utbildning. Vi har tillsammans med Vänsterpartiet och Miljöpartiet presenterat ett kvalitetspaket där 400 miljoner kronor avsätts framför allt till humsamområdet i syfte att öka andelen lärarledd tid. Vår utgångspunkt är att studenterna har rätt till fler föreläsningar, fler disputerade lärare, fler seminarier och mer tid med sina handledare.
För att öka kvaliteten i grundutbildningen och samtidigt ge fler studenter bättre kontakter och nätverk i arbetslivet föreslår vi dessutom en riktad satsning på praktik och förbättrad studie- och yrkesrådgivning på landets universitet och högskolor. Inte minst Högskoleverkets senaste rapport som kom i dag visar på behovet av bättre yrkes- och studierådgivning för att också de studenter som är inne i det system som ni har skapat ska kunna välja rätt och göra kloka val.
Jag vill också nämna att vi föreslår 100 miljoner kronor ytterligare som ska avsättas till fler meriteringstjänster för yngre forskare, och ytterligare 25 miljoner kronor ska riktas till Utbildningsvetenskapliga kommittén för att stärka forskningen på området.
Fru talman! Socialdemokratin presenterar en budget som investerar i människor och kunskap. Skillnaderna mellan oss och regeringen är tydliga. Jag hoppas att dagens debatt kan vara klarläggande på området.