Fru talman! Sverige befinner sig i ett mycket tufft ekonomiskt läge. De senaste ett och ett halvt åren har Sverige och världen befunnit sig i den största ekonomiska kris som vi har sett sedan depressionen på 30-talet. Det är en global kris som satt djupa och tydliga sår och spår i nationer och branscher, men också i enskilda människors och familjers liv.
Trots denna globala kris står Sverige starkare än många andra länder i Europa och världen. De flesta menar att läget stabiliserat sig så pass att man kan tala om att en ljusning och vändning är på väg. Innan vi törs och kan vara tydliga med att vändningen är här återstår mycket av konkret politiskt arbete.
I tider som dessa är det oerhört viktigt att satsa rätt, att våga vara tydlig och se konkreta åtgärder som leder till jobb och fler företag som leder till en god tillväxt så att vi kan få en välfärd i vårt land.
Fortbildning och utbildning är två grundbultar för att gå mot jobb, välfärd och tillväxt. En satsning på att utveckla kompetenser förbättrar förutsättningarna att möta kriser och snabbt göra en återhämtning.
Det är också mycket viktigt för att ge den enskilda människan en stabil grund att stå på för sin egen utveckling och för att kunna vara med när det vänder till goda tider igen.
Vi har några stora utmaningar. De har hängt med i många år. År 2006, när alliansregeringen tog över, hade vi en enormt hög ungdomsarbetslöshet. I goda tider var ungdomsarbetslösheten i Sverige en av Europas högsta.
Vi fick ned den. Tyvärr har den stigit igen. Det är en stor utmaning som vi måste tackla.
Vi har en annan utmaning, nämligen att alltför många elever lämnar gymnasiet utan tillräckliga kunskaper.
En tredje utmaning är själva omställningen. Människor ska gå från utanförskap tillbaka till ett arbete.
Med reform efter reform och resurs efter resurs möter regeringen dessa utmaningar för att ge den enskilde eleven och den enskilde arbetslöse möjlighet att komma tillbaka och få en framtidstro.
I höstens budget från regeringen finns ett kraftfullt paket som innebär att man storsatsar på utbildningsplatser i den reguljära verksamheten. Det är viktigt. Man satsar närmare 4 ½ miljarder kronor extra under 2010 och 2011 för att utöka antalet utbildningsplatser. Det är ungefär 26 000 nya platser som årligen tillkommer.
2 miljarder kronor går till den kommunala vuxenutbildningen, komvux. Det innebär 13 000 nya platser. Det är en storsatsning som omfattar både yrkesvux och teoretiska studier. Eftersom varje helårsplats innefattar mer än en individ räknar vi med att 30 000 personer får del av dessa utbildningsplatser i komvux.
Regeringen satsar som sagt mycket på den kommunala vuxenutbildningen och framför allt på yrkesvux. Förutom den extra miljard som tillförs har vi tidigare tillfört 600 miljoner. Det är för att vi har sett att just yrkesutbildningen för vuxna har varit eftersatt. Kommunerna har inte haft råd och den ordentliga viljan att satsa. Nu ser den här regeringen, alliansregeringen, att vuxna människor också kan få en yrkesutbildning med bra kvalitet. Det blir också mer av den varan nu.
Komvux är i grunden ett kommunalt ansvar. Staten kompletterar. Det är det som vi nu har gjort med kraft när det behövs.
De nya platserna fördelas också efter behov till kommunerna. De som är i störst behov av fler platser får också fler platser. Det ska inte vara som tidigare, att de smetas ut överallt, oavsett om kommunerna har behov av dem eller inte. Nu får kommunerna fler platser om de behöver det.
Dessa platser är också beräknade utifrån vad kommunerna själva har sagt att de vill ha och vad de regionala samordnarna har sagt att det finns behov av. Sedan har kommunerna i stort sett fått de utbildningsplatser som de har krävt och önskat sig för att de också ska kunna ha en bra kvalitet i utbildningen.
Inom yrkeshögskolan är det 3 000 nya platser som tillkommer. Även yrkeshögskolan fick själv säga hur många platser man behövde, sedan har man tilldelats dessa platser. Det är viktigt att det finns utbildningsplatser inom yrkeshögskolan men också att de är av bra kvalitet.
Det blir också 10 000 nya högskoleplatser. Det får vi höra mer om senare i debatten.
Dessa nya utbildningsplatser är en viktig pusselbit för att Sverige ska ta sig ur krisen och också för att ge människor ett gott hopp och en bra grund för framtiden.
Fru talman! Dessa storsatsningar som regeringen gör är mycket tydliga. När man då läser oppositionens gränslösa förslag framstår de som helt oseriösa. Det låter kanske bra att alltid säga mer, mer, mer om precis allting. Men är det kopplat till verkligheten? Det är viktigt att också se vad som finns där ute. Det gäller att sätta människan först, inte politisk överbudspolitik som Socialdemokraterna och den övriga oppositionen valt att göra.
Vi kan också se att oppositionens budgetar spretar åt tre helt olika håll. Ni säger att ni är eniga men visar med all tydlighet i denna budget att det inte alls stämmer. Även om ni har lyckats få ihop ett gemensamt förslag har ni räknat på tre helt olika sätt och kommit fram till tre helt olika kostnader. Det skiljer till och med många miljoner mellan de förslag som ni har kommit fram till.
Hur har oppositionen tänkt sig detta? Vem ska sköta alla dessa utbildningsplatser som ni nu säger är så viktiga? Inom de olika utbildningarna säger man själv att man inte klarar av och inte har behov av fler platser. Hur ska ni hantera alla dessa platser? Har retoriken och argumentationen tagit överhanden över verkligheten?
Det är faktiskt inte likt Socialdemokraterna att vara så ekonomiskt vårdslösa och oseriösa. Var har den gamla socialdemokratiska politiken där man var ekonomiskt ansvarstagande tagit vägen? Det är ett signum som verkar vara ett minne blott.
Ni är splittrade, och ni har underfinansierade förslag. Det är det som numera är signifikant för oppositionens politik.
Fru talman! Vad passar bättre än att ha en utbildningspolitisk debatt på Nobeldagen? Det är mycket trevligt. Vi kan med stolthet visa på de stora insatser som regeringen har gjort under denna mandatperiod. Vi har storsatsat på förebyggande verksamhet. Elever ska få det stöd och den hjälp som de är i behov av. Vi har satsat på en bra utvärdering. Vi satsar på lärarna, och vi stärker rektorerna. Allt detta görs för att vi ska få framgångsrika skolor i hela landet.
Vi fortsätter att satsa på läsa-räkna-skriva. Vi fortsätter med Lärarlyftet. Det införs ett nytt förskollärarlyft, vilket är viktigt. En rektorsutbildning införs och blir obligatorisk, och vi fördubblar anslaget för den. En ny lärarutbildning kommer, vi har satt en ny gymnasieskola i sjön, och vi satsar 250 miljoner kronor på att vi ska kunna implementera dessa olika reformer.
Vi genomför reformer som stärker elevernas möjligheter att nå målen i skolan. Vi stärker deras möjligheter till jobb och en bra framtid. Vi gör kraftfulla satsningar som ger elever och studenter möjligheter att gå en ljusare framtid till mötes samtidigt som vi stimulerar till och ger förutsättningar för fler jobb.
Jag yrkar bifall till utskottets förslag med anledning av propositionen.
(Applåder)