Fru talman! Den senaste gången jag åkte med Arlanda Express fanns en liten folder i stolsfickan framför som fångade mitt intresse. Den hette
Från dynamit till Skype - en liten guide till forskarnationen Sverige
och handlade om ett antal svenska forskare och vad de har åstadkommit. Det som fängslade mig mest i broschyren var själva förordet där ledningen för tågbolaget förklarade hur deras tidigare kampanjer, där de hade låtit svenska författare, musiker och idrottsprofiler hälsa tågresenärer välkomna till Stockholm, hade ändrat inriktning.
Det var nämligen en tysk resenär som hade frågat varför inte någon av Sveriges framträdande vetenskapsmän fanns med bland de personer som hälsade välkommen. Ledningen hade inget bra svar på det. De bestämde sig i stället för att presentera några av de svenska uppfinnare vilkas innovationer har gjort skillnad för världen. Det är ju någonting vi påminns om just i dag. Vetenskapliga upptäckter från hela världen hyllas i samband med utdelningen av Nobelpriset, en utmärkelse som är ansedd som världens mest prestigefyllda vetenskapliga och kulturella pris och som naturligtvis är ett mycket starkt varumärke för Sverige, precis som ABBA eller Zlatan Ibrahimovic.
Är det inte samtidigt något ganska typiskt svenskt över den tidigare kampanjen som tågbolaget drev? Det är så självklart att vi i Sverige kan tillåtas vara duktiga och uppskattas för framstående insatser inom idrott och kultur, däremot inte när det kommer till teoretisk utbildning. Men tack vare alliansregeringen kommer förhoppningsvis en attitydförändring till stånd, och det behövs. Ett inslag i det kan vara regeringens satsning på att låta duktiga gymnasieelever välja en spetsutbildning i ämnen som matematik, historia och biologi eller att Christer Fuglesang har utsetts som ledamot i Teknikdelegationen.
Vi vet också att införandet av meritpoäng vid ansökan till universitet och högskolor har uppskattats. Helt plötsligt har elever som strävar efter att fördjupa sina kunskaper fått lön för sin flit genom att de kan få extrapoäng för kurser med ett betyg motsvarande godkänt eller bättre. Det här naturligtvis också någonting som vi får vara tacksamma för eftersom det förbättrar studenternas förkunskaper då de går vidare till högre utbildning.
Fru talman! Det måste bli inne att visa framfötterna i skolan. Vi behöver fler positiva förebilder. Det är därför som det är så bra med Arlanda Express nya kampanj där de inte bara tar upp Nobel och Linné utan också unga vetenskapare, till exempel IT-entreprenören Niklas Zennström som grundade Skype och Mats Leijon som klarade sin utbildning till civilingenjör på tre år, disputerade och i dag verkar som forskare, professor, företagare och entreprenör. Det är sådana förebilder Sverige behöver.
Om vi tittar mer specifikt i budgeten vill jag bland regeringens stora satsningar på högre utbildning och forskning särskilt nämna de 10 000 nya platserna på högskolan, nya platser på läkarutbildningen, 1 miljard till forskning och innovation och 150 miljoner till förberedelserna för arbetet med den tvärnationella forskningsanläggningen ESS som planeras till Lund.
Oppositionen har också presenterat sina skuggbudgetar, och nog förvånas jag. Trots rejäla, seriösa satsningar där regeringen har förankrat med universitet och högskolor hur många nya högskoleplatser de kan starta utan att ge avkall på kvaliteten har de 10 000 extraplatserna som föreslås toppats av oppositionen med ytterligare 2 500 - ytterligare 25 procent! Det är inte seriöst och gynnar, som så ofta då de rödgröna planerar, kvantitet före kvalitet.
Ser man sedan till de medel som partierna har avsatt för sin gemensamma satsning, alltså 2 500 platser, kan man notera att det spretar alldeles förskräckligt, alltifrån Vänsterpartiet som avsätter 122 miljoner för detta ändamål till Miljöpartiet som satsar 210 miljoner och Socialdemokraterna som satsar 265 miljoner för samma antal platser. Vilken trovärdighet skapar det?
Frågan är också vilken typ av utbildningsplatser som oppositionen vill bygga ut. Regeringen satsar i år på ytterligare platser på den dyra läkarutbildningen. Mikael Damberg nämnde i sitt anförande att Socialdemokraterna minsann satsade på de platser som det finns behov av, men det var nog en politik som inte gällde under den tid som Socialdemokraterna styrde i regeringsställning.
Under den här mandatperioden har regeringen ökat på antalet platser med sammanlagt 26 procent på just läkarutbildningen. Tidigare regering tvingade ju ut begåvade svenska studenter till andra länder för att hämta hem hela sina läkarutbildningar, men nu är det alltså okej att kunna plugga till läkare också i Sverige.
Det här är ganska viktigt. Jag kollade på Socialstyrelsens hemsida. År 2008 härrörde 60 procent av de 1 400 läkarlegitimationer som utfärdades från en utbildning som var inhämtad i ett annat land än Sverige - 60 procent av dessa 1 400. Regeringens satsning pekar på att detta är något viktigt att plocka upp.
Fru talman! Jag nämnde regeringens satsning på forskning och innovation. Förra året presenterade alliansen en historisk satsning. Den gäller åren 2009-2012. Det är en planering vi jobbar efter nu, och redan det första året satsades 2 miljarder på forskning, vilket var mer pengar än vad den tidigare regeringen lade under hela den föregående fyraårsperioden. Det gjorde vi på ett år.
För 2010 satsar vi ytterligare 1 miljard, men det som fascinerar mig mest är nog att Socialdemokraterna likväl inte kan avhålla sig från att öka insatserna med ytterligare 100 miljoner. Tänk om ni hade varit lika generösa då ni själva satt vid makten och faktiskt hade möjlighet att påverka statens budget.
Slutligen vill jag framhålla satsningar på forskningens infrastruktur. Det gäller ESS som är en anläggning som kan bidra till utvecklingen av bättre och mer hållbara material för ett hållbart samhälle. Anläggningen har rönt stort intresse, och tillsammans med anläggningen Max IV, som börjar byggas nästa vår, talas det nu om ett man ska etablera en "vetenskapskorridor" mellan Lund och universitetet i Hamburg. Det är rätt häftigt - en utveckling som verkligen kan få stora spin-off-effekter för tillväxten i hela Sverige.
Regeringens satsningar på utbildningsområdet i budgetpropositionen för 2010 är såväl positiva som seriösa. De sker i ett svårt ekonomiskt läge där en global finanskris råder med bland annat hög arbetslöshet som följd, men tack vare god ordning på de offentliga finanserna kan de likväl genomföras.
Fru talman! Satsningarna i budgeten är välbehövliga. Satsningarna genomsyras av en medveten strategi och hög grad av systematiskt kvalitetsarbete. Satsningarna kommer att rusta Sverige och våra invånare för framtiden.
Jag vill därför yrka bifall till förslaget i betänkandet UbU1.
(Applåder)