Fru talman! Jag vill meddela kammaren att jag kanske kommer att förlänga debatten med några minuter. Eftersom Rossana Dinamarca inte är här kommer jag att ta debatten för Vänsterpartiets räkning. Jag har ju bara rätt att gå upp en gång i den här debatten, så ni får tåla att jag håller ett lite längre anförande. Jag hoppas att det inte gör så mycket.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet anser att investeringar i utbildning måste ge långsiktiga möjligheter till livslångt lärande. Det är en naturlig utgångspunkt oavsett människors bakgrund. Livslångt lärande lägger grunden för utveckling av vårt samhälle, näringslivet, kulturen, välfärdssektorn och individen.
Högerregeringen genomför förändringar i det reguljära utbildningssystemet utan att ta hänsyn till arbetsmarknadens behov. Vi i Vänsterpartiet menar att det redan nu råder brist på utbildad arbetskraft inom en rad områden, och denna utveckling förvärras av högerregeringens politik.
Fru talman! På grund av regeringens passiva finanspolitik har Sverige drabbats hårdare av den ekonomiska krisen än vad de flesta jämförbara länder gjort. Den svenska arbetslösheten är nu för första gången högre än EU-snittet och beräknas nästa år uppgå till över 11 procent.
Regeringens politik har medfört att antalet personer som är anslutna till a-kassan nu är cirka en halv miljon färre jämfört med när regeringen tog över makten 2006. Försämringarna har inneburit att arbetslöshetsförsäkringen inte längre garanterar en skälig inkomsttrygghet vid arbetslöshet. Detta innebär naturligtvis hårdare påfrestningar på den privata ekonomin och för dem som blir arbetslösa. Men urholkningen av arbetslöshetsförsäkringen leder också till att den samlade efterfrågan i ekonomin sjunker, vilket förvärrar lågkonjunkturen.
Vänsterpartiets budgetmotion är framför allt inriktad på att skapa fler jobb och utbildningar. För 2011 anslår vi 20 miljarder kronor mer än regeringen till den kommunala sektorn, vilket motsvarar 40 000 fler platser inom den offentliga sektorn. Vi lägger också fram ett förslag om ett investeringsstöd på 8 miljarder till kommunsektorn under 2010. Stödet ska gå till investeringar som hotas i lågkonjunkturen, investeringar som vi behöver för att ytterligare stimulera ekonomin och skapa arbetstillfällen. Det handlar om satsningar och upprustningar av till exempel skolor och sjukhus samt infrastruktur, el, vatten, fjärrvärme, vägar och bostäder.
Fru talman! Sverige står inför en stor generationsväxling på arbetsmarknaden. I flera branscher, inte minst i den offentliga sektorn, riskerar vi att stå inför en brist på kvalificerad arbetskraft inom flera områden. Samtidigt som arbetslösheten bland unga är hög finns det eftersatta behov av fortbildning inom stora yrkesgrupper, exempelvis inom äldreomsorgen. Vänsterpartiet anslår därför medel till riktade utbildnings- och kompetenshöjningssatsningar som bidrar till att slussa de yngre in i arbetslivet där pensionsavgångarna kommer att bli många framöver. Vår bedömning är att förslagen i Vänsterpartiets budgetmotion sammantaget ökar antalet sysselsatta med 40 000 personer under 2010. För 2011 och 2012 tyder våra beräkningar på en ökning av antalet sysselsatta med ca 60 000 personer.
Fru talman! För att stärka alla elevers rätt till kunskap anser vi i Vänsterpartiet att det behövs en permanent förstärkning av skolans resurser. Framför allt behövs det fler vuxna i skolan. Det behövs pedagogisk personal som kan hjälpa eleverna i deras lärande, men även personal som kan ge stöd på annat sätt. Det innebär att vi avvisar den kortsiktiga resursförstärkning med 500 000 kronor för år 2010 som högerregeringen föreslår under anslaget 1:11.
Fru talman! Vi i Vänsterpartiet anser att all gymnasieutbildning ska ge tillräckliga kunskaper för såväl fortsatta studier som arbets- och samhällsliv och anser därför att försöket med lärlingsutbildning ska upphöra eftersom antalet kurser reducerats. Vänsterpartiet har tillsammans med Socialdemokraterna och Miljöpartiet kommit överens om åtgärder för att minska ungdomsarbetslösheten, bland annat genom att ge dem bättre möjligheter att studera. Vi skjuter till 100 miljoner kronor för 2010 som en följd av att vi föreslår en förstärkning av studie- och yrkesvägledningen i gymnasieskolan. Vidare vill vi tillföra totalt 745 miljoner kronor mer än högerregeringen till anslag 1:15, Statligt stöd till vuxenutbildningen. Av dessa medel går 545 miljoner kronor till ett ungdomslyft med 10 000 platser på komvux samt 700 platser inom yrkeshögskolan.
Det stora behovet hos många människor att komplettera sin tidigare utbildning möter vi genom satsningen Kunskapslyftet. Genom satsningen tillförs anslaget 200 miljoner kronor, vilket innebär ytterligare 5 000 platser på komvux.
Fru talman! Flickor måste våga gå ut utan att vara rädda för överfall. Vi vill stärka tjejers självförtroende, och därför föreslår Vänsterpartiet att feministiskt självförsvar ska erbjudas alla flickor från årskurs 7. Under detta utgiftsområde avsätter vi totalt 5 miljoner kronor för att stärka arbetet med feministiskt självförsvar ute på skolorna.
Vänsterpartiet anser vidare att resurserna till anslag 2:54 för särskilda utgifter inom universitet och högskolor med mera ska öka med 812 miljoner kronor utöver regeringens förslag för 2010. Vi avsätter 400 miljoner kronor för att genomföra en kvalitetsförstärkning av högskoleutbildningen, framför allt inom samhällsvetenskap och humaniora.
Vi i Vänsterpartiet vill ge unga bättre möjligheter att studera. Vi vill öka antalet högskoleplatser med 2 500 fler än högerregeringen för 2010 och avsätter därför 122 miljoner kronor för denna åtgärd. Därtill avsätter vi 100 miljoner kronor för praktik och karriärvägledning vid högskola och universitet. Satsningarna är gemensamma med Socialdemokraterna och Miljöpartiet.
Fru talman! Enligt vår uppfattning är det ett stort problem med den nuvarande lärarutbildningen att alla examina inte ger behörighet till forskarutbildning. Vi vill därför se en förlängning av vissa examina på avancerad nivå inom lärarutbildningen och avsätter 120 miljoner kronor för detta ändamål.
Sist men inte minst vill vi i Vänsterpartiet avsätta 40 miljoner kronor för att finansiera studentinflytande och 30 miljoner kronor till studiesocial verksamhet vid universitet och högskolor efter kårobligatoriets upphörande. Enligt vår mening är det viktigt att studieinflytandet säkras och att den studiesociala verksamheten bibehålls.
Fru talman! När vi talar om en likvärdig skola är det viktigt, särskilt för de borgerliga företrädarna, att understryka att det inte betyder att allt ska vara likadant. När det kommer till användningen av ordet rättvisa är det dock exakt lika som avses. Rättvisa handlar för mig om att utjämna skillnader. Vi vet att det finns skillnader i förutsättningar när man väljer att studera vidare. För en del är steget stort, för andra är det mindre.
När man ser på den samlade utbildningspolitik som högerregeringen hittills presenterat inser man att det inte handlar om intresse för rättvisa, utan politiken går ut på att begränsa möjligheterna till bildning för en del människor.
Regeringen har fått kritik av bland andra TCO och SFS. I sin rapport menar de att bristen på tid mellan lärare och elever har påverkat kvaliteten. Det är en bra rapport. Förhoppningsvis tar regeringen till sig kritiken och förbättrar utbildningen som är viktig för vår välfärd och framtida utveckling.
Det är viktigt att människor som går på universitet och högskolor och skuldsätter sig för att kunna göra det lär sig ordentligt. En del klarar kanske att sitta med böcker och dator hemma, men det finns människor som inte klarar sig utan undervisning av lärare. Enligt rapporten kommer bristen på tid mellan lärare och studenter att försämra kvaliteten på högskoleutbildningen. Man föreslår därför minst 15 timmar lärarledd undervisning i veckan. I dag gäller minst nio timmar undervisning i veckan, men det fungerar inte. Vi kan kanske komma in mer på detta under debatten.