Herr talman! Det gläder mig att höra att Margareta
Israelsson har ett stort förtroende för Christer
Lindblom och den samordningsdelegation som är
tillsatt just för att reda ut ett antal praktiska frågor
inför sjösättandet av det tandvårdssystem som
skulle bygga på de principer som riksdagen ställde
sig bakom i mars. Det är utmärkt.
Det är litet svårt att förstå att detta stora förtroende
för honom på något sätt kan vara ett argument för
att inte stå fast vid de gamla riktlinjerna. Med risk
för att vara tjatig vill jag säga att Margareta
Israelsson inte bara kritiserar propositionen. Hon
vill inte bara avslå propositionen. Hon vill riva upp
de riktlinjer som hon var för i mars.
Bakgrunden till detta är antingen att jag inte har
svarat tillräckligt tillfredsställande på ett frieri som
tydligen har ägt rum nyligen och som jag tycker mig
känna igen de yttre konturerna av eller att hon inte
har fått svar på vissa frågor som hon har ställt.
Margareta Israelsson säger att hon i dag skulle ha
kunnat hålla samma anförande som i den förra
debatten. Jag kan inte vara säker på att det inte är
sant, men det skulle nog ha gjort ett väldigt
märkligt intryck.