Fru talman! I dag är vi både glada och ledsna. Vi i
Miljöpartiet de gröna är glada för att vi ser början på
ett slut - ett slut för kärnkraften - men vi är också
ledsna därför att det verkar att bli en långdragen pro-
cess, bl.a. på grund av en kraftig neddragning av stöd
till solenergi och teknikupphandling jämfört med
förra energiuppgörelsen 1991. De poster som får noll
kronor är stöd till sol och energieffektivisering inom
industrin.
Fru talman! Miljöpartiets tillblivelse är starkt för-
knippad med kärnkraftsomröstningen 1980. De som
slöt sig till Gahrtons parti var missnöjda med folkom-
röstningen om kärnkraften. Det var helt obegripligt
och oförlåtligt hur man lyckades manipulera svenska
folket.
"Att bygga ut för att avveckla med förnuft"-linjen,
linje 2, som kastades in mellan nej och ja var social-
demokraternas och Folkpartiets uppfinning. Där bör-
jade den vansinniga snabba utbyggnaden av kärnkraf-
ten och i dess fotspår utbröt svekdebatten när Fälldin
dagtingade med sitt samvete och när Birgitta Dahl i
en senare regering byttes ut för att det "oåterkalleliga"
beslutet att påbörja avvecklingen skulle kunna brytas.
Kraftiga överskattningar av elbehovet trummades
in i svenskarnas hjärnor från linje 1-anhängarna.
T.o.m. myndigheterna bedömde 1972 elanvändningen
år 1990 till 250 TWh. Facit blev 139,7 TWh, trots en
massiv satsning på subventionerad el, kärnkraftsel.
Miljörörelsens motsvarande bedömning låg på 105
TWh, alltså betydligt närmare än vad experternas
prognoser låg.
Den 17-åriga kampen har varit ojämn. Näringsli-
vet som står kärnkraften nära har suttit på propagan-
dapengarna medan kärnkraftsmotståndarna har litat
till medlemsavgifter och upprop om pengar till kam-
panjer eller helt enkelt använt sina egna kroppar för
att stoppa kärnkraftens frammarsch. Kynnefjäll är ett
sådant praktexempel där man än i dag vaktar sitt berg
från att bli atomsopstation.
Trots att kärnkraftskramarna har haft pengarna har
de inte fått folket acceptans. Människor är inte så
dumma att de inte begriper att kärkraftsintressenterna
och ägarna m.fl. går sina egna ärenden i första hand
medan motståndarna har andra bevekelsegrunder för
att säga nej till atomkraften men ja till kärnkraftsav-
veckling. Detta gör de inte för eget intresse utan för
barnens och barnbarnens och för att rädda denna
planet från hotet som hänger över dem - det osynliga
hotet. Eller som en flicka från det drabbade Vitryss-
land uttryckte det: När lärarinnan sade att vi skulle
rita strålning, ritade jag gult regn och en röd flod.
Fru talman! Motståndet mot kärnkraften och insik-
ten att atomkraft inte hör hemma i ett kretsloppssam-
hälle har gått fram. Däremot har folkets tilltro till
regeringens vilja och kraft att påbörja avvecklingen
av kärnkraften successivt minskat. Men nu står vi
inför det faktum att kärnkraften skall bort, och det
verkar som att kärnkraftsanhängarna helt har tagits på
sängen. De inte vill tro att regeringen tänker förverk-
liga folkomröstningens resultat.
Och något av det grövsta är att kärnkraftsanhäng-
arna säger att det inte gå att avveckla för då mister
man kompetensen när personalen flyr sina jobb på
kärnkraftsanläggningarna. Det är helt otroligt. Då är
det verkligen bråttom. Detta är ännu ett skäl för att
avveckla snabbare medan det fortfarande finns kom-
petent personal kvar.
Sedan kommer näringsutskottets moderater som
"lovar" att riva upp kärnkraftsbeslutet, om de skulle
komma till makten efter valet. De vill inte att folkom-
röstningens resultat skall förverkligas och att demo-
kratin skall ha sin gång.
Olyckligtvis fanns det en intervju i en av dagstid-
ningarna med Birger Schlaug på samma sida som nyss
nämnda påstående om att stoppa kärnkraftsavveck-
lingen. I Intervjun håller Birger Schlaug dörren öppen
för borgerlig samverkan, om Miljöpartiet får gehör
för sina gröna krav. En sådan samverkan blir ju totalt
omöjlig i det fall att moderaterna ämnar göra slag i
saken och avbryta den påbörjade kärnkraftsavveck-
lingen.
Som borgarna vet har vi mycket att anmärka på
regeringens, Vänsterns och Centerns gemensamma
förslag som vi skall ta ställning till, men det är ändå
en början på en långbänk, som en viss potentat sade.
Vi i Miljöpartiet de gröna visar att det finns andra
möjligheter att nå målet att avveckla den sista reak-
torn till 2010 enligt linje 2-partiernas tidigare beslut.
Vi har en egen version och vision eller - som medier-
na myntat - vi står för den tredje kraften. Det är ett
uttryck som passar alldeles utmärkt i detta samman-
hang. Vi menar att grönt vinner, grön energi och grö-
na jobb. Vi anser att bågen inte spänns tillräckligt hårt
av de andra partierna. Man tänker en oktav för lågt.
För att ställa om till ett bärkraftigt ekologiskt samhäl-
le som tar hänsyn till hela den globala verkligheten
behövs det en satsning på lågenergisamhället, ett
energieffektivt samhälle - nu!
Fru talman! Sverige skall bli ett mönsterland när
det gäller miljö. Ett ekologiskt hållbart Sverige är vårt
mål, sade Göran Persson den 16 mars 1996 på social-
demokraternas partikongress.
Kärnkraften är inte enbart en teknisk fråga. Den är
en naturvetenskaplig fråga, en miljöfråga, en politisk
fråga, en ekonomisk fråga, en etisk fråga, en demo-
kratisk fråga, en opinionsfråga och en samhällsveten-
skaplig fråga.
Om hur detta land skall se ut tvistar de som har
försökt att tyda det framlagda förlaget i betänkandet.
En del ser ett mörkt moln av utsläpp sänka sig över
landet och en tynande tillvaro för kärnkraften medan
andra ser ett uppsving på arbetsmarknaden och en
teknikutveckling för förnybara energislag samt en
energieffektivisering.
Vi i Miljöpartiet ser möjligheterna - ljuset. Ja,
man skulle kunna säga att vi ser solljuset och dess
chans att bryta igenom det totala mörkret. Det är
vansinne att vi i dag endast använder en bråkdel av
solens instrålning. Om lika mycket pengar av EU:s
energisubventioner satsades på solenergi som på kol
och kärnkraft per år skulle solenergin bli konkurrens-
kraftig inom 20 år gentemot traditionell energi. Vi ser
också vilken potential det finns för att spara energi -
att jaga negawatt i stället för att bygga ut megawatt.
Eller som en energiexpert från USA säger: Vi
borde vänja oss vid tanken att när vi köper en sparsam
elektrisk apparat eller en maskin är det som om vi
bygger ett litet kraftverk i vårt eget hus eller i vår
fabrik. När jag installerar en glödlampa som behöver
15 watt för att avge lika mycket ljus som en normal
75-wattslampa har jag just byggt ett litet kraftverk.
Det producerar 60 negawatt, alltså oförbrukade watt.
Fru talman! Den billigaste och miljövänligaste
energin är den icke använda.
Till i dag har mer än 100 kärnkraftsreaktorer
stängts runt om i världen. Ett tioårigt moratorium för
konstruktion av nya reaktorer har utlysts av Frankri-
kes ledare Jospin. Frankrikes nya miljöminister har
deklarerat att Superfenix, en breedreaktor, i Frankrike
skall stängas. I Japan har Monju, en breedreaktor,
stängts efter en olycka 1995 och förblir förmodligen
stängd, och utan denna teknik som man ställt tro och
hopp till inför framtiden stoppas den framtida atom-
kraften. Efter en annan olycka i Japan stängdes också
Fugen. I USA stängdes nyligen två reaktorer av eko-
nomiska skäl: Connecticut Yankee och Maine Yan-
kee. I Nederländerna stängdes denna vår Dodewaard
tidigare än planerat av ekonomiska orsaker osv.
Kärnkraften är utdöende och har bara varit en pa-
rentes i världens historia. Dinosaurierna dog ut när
villkoren för deras existens ändrades, trots att de var
störst och starkast. Ändå fortsätter män i maktpositio-
ner att hävda att kärnkraften skall drivas vidare.
Kärnkraftens tid är också förbi. Den är död.
Miljöpartiet anser att en rimlig bedömning är att
de rika industriländerna, som bara omfattar 20 % av
jordens befolkning, måste halvera sin energianvänd-
ning om vi skall klara av vår gemensamma överlev-
nad på vårt hem i kosmos. Vi, Miljöpartiet de gröna,
hävdar bestämt att en utveckling som inte håller för
att ge framtida generationer välstånd inte är värd
namnet. Vi hävdar, trots att det kan uppfattas som
obekvämt, att alla människor har rätt till ett rättvist
miljöutrymme och att vi måste lära oss att leva på ett
sådant sätt att vi kan skapa det för alltid för människor
som kommer efter oss. Det medför att vi i vår del av
världen måste ändra livsstil. Ingenting säger att den
nya hållbara livsstilen skulle ge sämre välfärd än i dag
- tvärtom! Det samhälle som vi i dag lever i har, trots
stor energiomsättning, inte ens lyckats klara de mål
som har satts upp: låg arbetslöshet och stabil ekono-
mi. Än mindre har miljömålen kunnat uppnås.
Fru talman! Miljöpartiet de grönas energipolitik
innebär, till skillnad från den av regeringen presente-
rade politiken, en total omställning av energisystemet
och en slutgiltig avveckling av kärnkraften till år
2010.
Kärnkraften skall stå för sina totala kostnader. Om
kärnkraften skulle betala sina totala kostnader på
marknaden, skulle uranbrytningen med dess miljö-
kostnader, kärnavfallshanteringen i tusen generatio-
ner, riskerna med den dagliga driften av reaktorerna,
försäkring, rivning av kärnkraftverken, koldioxidut-
släpp vid transporter av kärntekniskt materiel tas med
i priset. Det skulle bli ett helt annat pris än dagens
fiktiva pris.
Miljöpartiet visar i motionen hur tre kärnkraftsre-
aktorer kan avvecklas under de kommande fem åren,
samtidigt som koldioxidutsläppen från energisektorn
minskar. Det innebär att vi utöver regeringens förslag
vill avveckla ytterligare en svensk kärnreaktor.
Ja, i morgon dag skulle regeringen kunna fatta
beslut om att ta Ringhals 2 ur drift. Om knappa tre
veckor går drifttillståndet ut.
Faktum är att ju äldre reaktorerna blir, desto farli-
gare blir de. Man räknar med att år 2000 kommer mer
än 70 % av världens reaktorer att vara äldre än 25 år.
Risken för ett nytt Tjernobyl ökar i takt med åldern på
reaktorerna.
Oskarshamn 1, som i år är 25 år, borde enligt tidi-
gare beslut i riksdagen gå i graven. Att en olycka i
Sverige skulle få ödesdigra konsekvenser är inte san-
nolikt. Det är sant.
Fru talman! Det kännetecknande draget i dagens
betänkande är att här saknas varje form av nytt styr-
medelspaket för att ställa om energisystemet. En av-
vecklingslag aviseras, liksom några marginella för-
ändringar i energibeskattningen, men det räcker inte.
Stöd till investeringar, forskning och utveckling ligger
kvar på oförändrat låg nivå eller lägre än i det förra
energipolitiska beslutet från 1991.
Regeringen presenterar inte en politik för om-
ställning av energisystemet utan bara en politik som i
bästa fall kan leda till stängning av två kärnkraftreak-
torer med bibehållen eller förstärkt elbalans till priset
av ökade koldioxidutsläpp. Propositionen kan knap-
past kallas en energiproposition. Möjligen kan den
benämnas elproposition.
Miljöpartiets metod för kärnkraftsavvecklingen
skiljer sig från regeringens, eftersom den omfattar
hela avvecklingen, inte bara inledningen. Det innebär
ett aktivt utnyttjande av ekonomiska styrmedel för
huvuddelen av kärnkraftsavvecklingen. Vi accepterar
inte subventioneringen av kärnkraften, där förlusterna
är socialiserade och vinsterna privata.
Det finns goda exempel i världen där man inte
subventionerar energin. Ett exempel på detta är Japan,
som avsiktligt undvikit att subventionera energisek-
torn och som därmed haft relativt höga energipriser
för sin industri. Japan har som bekant genomgått en
snabb teknisk utveckling och nått betydande konkur-
renskraft på världsmarknaden, medan länder med
subventionerade energipriser, exempelvis i östra Eu-
ropa, har haft ett lägre omvandlingstryck och en lång-
sammare teknisk utveckling.
Höjda energiskatter inom ramen för en skatteväx-
ling är det viktigaste enskilda styrmedlet för att främja
en omställning av energisystemet. Skatteväxlingen
förskjuter, i vissa fall på ett radikalt sätt, konkurrens-
kraften mellan olika energislag samtidigt som den
allmänt gör energiförbrukning dyrare och därmed ger
incitament till energibesparing och effektivisering.
Avvecklingslagen bör ha en utformning som gör
att ersättningen till reaktorägarna baseras på bl.a.
säkerhetsnivån och miljöpåverkan för respektive
avvecklad reaktor. Eftersom reaktorerna blir äldre och
farliga och, som Grön ungdom säger, gammal kärn-
kraft rostar alltid, och samtliga ständigt släpper ut
radioaktivitet, skulle anspråken om ersättning reduce-
ras till noll. Kärnkraften är en risk - det är som att
spela rysk roulette. Att det hänt en kärnkraftsolycka i
ett kapitalistiskt land som USA och i ett planekono-
miskt kommunistiskt land som f.d. Sovjet är ingen
garanti för att en sådan olycka inte skulle kunna hända
i ett blandekonomiskt land.
Ett faktum är att riksdagen aldrig klart har uttryckt
vilken säkerhetsnivå man kräver av den svenska kärn-
kraften. Mot bakgrund av detta kräver vi att kärntek-
niklagen preciseras och skärps, så att lagen mer detal-
jerat uttrycker vilken säkerhetsnivå som skall krävas
av de svenska kärnkraftverken. Miljöpartiet anser att
frågan om kärnkraftens säkerhet inte bara är en tek-
nisk fråga som skall hanteras av de tekniska till-
synsmyndigheterna. Säkerhet är också en fråga om
värdering, vilken bör komma till uttryck genom poli-
tiska beslut.
Vad kostar en kärnkraftsolycka? Miljöpartiet an-
ser att kärnkraften skall betala sina kostnader fullt ut.
Det betyder att reaktorägarna skall ha obegränsat
skadeståndsansvar. Det obegränsade ansvaret innebär
att kärnkraftsföretagens egna kapital kommer att tas i
anspråk när skadeståndsanspråken inte täcks av för-
säkringar eller andra garantier.
I ett system med obegränsat strikt ansvar, riskdel-
ning och en i lag fastställd lägsta garantinivå för detta
ansvar är det av största vikt att ha en rimlig uppfatt-
ning om vad de totala skadeståndsanspråken vid en
svensk reaktorolycka kan uppgå till.
I dag finns ett antal begränsade uppskattningar av
en svensk atomkatastrofs kostnader, men kunskapen
är mycket knapphändig. Miljöpartiet föreslår att en
parlamentariskt sammansatt kommission går till bot-
ten med frågan om en svensk reaktorolyckas totala
kostnader, omfattande såväl samhällets kostnader som
privata kostnader.
Kärnkraftselen skall kompenseras med minskad
elanvändning genom konvertering från eluppvärm-
ning, effektivisering och genom utbyggnad av ny
elproduktion med förnybara energislag. På dessa
områden kommer det en rusch i starten. Redan i vår
har vi sett och hört att efterfrågan är stor. Den lilla
människan undrar hur han eller hon skall klara av att
finansiera omställningen. Vi i Miljöpartiet har därför
från början gått in med rejäla stöd till sol, vind, effek-
tivisering m.m. för att sedan trappa av dem ju närmare
vi kommer slutet av kärnkraftsepoken.
Vi vill ge 435 miljoner kronor till energirådgiv-
ning, även för industrin, i stället för regeringens 310
miljoner. Vi vill ge 300 miljoner till teknikupphand-
ling av energieffektiv teknik, vilket är tre gånger mer
än det som regeringen föreslår. Vi vill ge en miljard
till Energiteknikfonden i stället för 870 miljoner och 2
miljarder till introduktion av ny energiteknik i stället
för 1 610 miljoner.
Överutbudet av billig kärnkraft har de senaste de-
cennierna inneburit att Sverige halkat efter i utveck-
lingen av förnybar energiteknik. Det gäller bl.a. vind-
kraft och vissa delar av anläggningar för kraftvärme.
Om energiomställningen liksom annan ekologisk
omställning också skall kunna ge väsentliga arbetstill-
fällen i Sverige, bör omställningen drivas i en sådan
takt att svenskt kunnande och svensk tillverkningska-
pacitet hinner utvecklas så att det kan vara med och
konkurrera.
Därför säger vi att vindkraften skall få ett stöd på
1 miljard kronor i stället för 300 miljoner, som rege-
ringen föreslår. Vi anser att stödet skall ligga på 25 %
i stället för 15 %.
När det gäller konvertering är det så att det i dag
totalt förbrukas 30 TWh el för uppvärmningsändamål
i bostäder och lokaler. Enligt bedömning i en rapport
från Fjärrvärmeföreningen är det med hänsyn till
fastigheternas belägenhet m.m. möjligt att konvertera
ungefär 12 TWh av den nuvarande eluppvärmningen
till fjärrvärme. Därutöver är det möjligt att konvertera
ytterligare ungefär 24 TWh från oljeeldning, kombi-
pannor och annan uppvärmning till fjärrvärme.
En del hus som kommer att konvertera till
fjärrvärme har redan vattenburen eluppvärmning. Där
blir konverteringskostnaden lägre. Om man vid en
grov uppskattning räknar med investeringar på i ge-
nomsnitt 70 000 kr per hus, blir den totala kostnaden
för konverteringen 7 miljarder kronor under femårs-
perioden. Vi kräver ett bidrag på åtminstone 40 %,
vilket betyder ett anslag på 2,8 miljarder kronor.
Regeringens bidrag är naturligtvis lägre. Detta vill vi i
Miljöpartiet göra för att lösa problemen för de hus-
ägare som har lurats in i ett elberoende. Och inte nog
med det: Vi kräver också att anslaget skall kunna gå
till panna och skorsten och inte enbart till vattenled-
ningar och ackumulatortank. Vi kräver dessutom att
de som bytt till förnybar energi och energieffektivise-
rat inte skall bestraffas genom höjd fastighetsskatt.
Fastighetsskatten skall i stället sänkas för dem som
bygger och ställer om till ekologiska system. Normer-
na för ROT-bidrag bör ändras och rättas därefter.
Fru talman! Miljöpartiet presenterar i motionerna
ett fullt ut finansierat omställningsprogram omfattan-
de ca 10,5 miljarder kronor om riksdagen beslutar sig
för att stödja Miljöpartiets förslag om skatteväxling.
Om inte, lägger vi på 12,6 miljarder kronor med vårt
förslag. Det innebär 3,5 miljarder utöver regeringens
förslag. Vi anser att också den svenska atomansvarig-
hetslagstiftningen i grunden måste revideras med
inriktning mot att kärnkraftsproducenterna betalar
sina egna riskkostnader och tar ett fullt skadestånds-
ansvar i händelse av en reaktorolycka.
Vi avvisar dessutom bestämt den glidning i kli-
matpolitiken som redovisas i propositionen. Sveriges
internationella åtagande på klimatområdet skall ligga
fast. Sverige skall driva en nationell politik som gör
att dessa åtaganden uppfylls. Ursäkter av typen "de
andra gör det ju inte" kan inte utgöra grund för att
svika internationellt givna löften. Vi avvisar också
bidraget för utbyggnad av små vattendrag. Dessa
ingrepp ger större skada än effekt.
Sverige har chansen att stänga Ringhals 2, Os-
karshamn 1 och Barsebäck. Redan om knappt tre
veckor, den 30 juni, går alltså tillståndet ut för en av
de statliga reaktorerna, Ringhals 2. Om regeringspar-
tiet menar allvar med att stänga en reaktor före valet
1998, anser vi i Miljöpartiet att denna reaktor vore
den lämpligaste att stänga, eftersom det inte skulle
finnas några hinder för det. Det är en statligt ägd
reaktor. Varför inte ta krafttag och bevisa att ni menar
allvar med att avveckla en reaktor före 1998 års val,
Anders Sundström?
Miljöpartiet står helhjärtat bakom samtliga reser-
vationer, men av tidsskäl yrkar vi endast bifall till
reservationerna 4, 18 och 24.