Herr talman! Juan Fonseca har tagit upp ett
mycket viktigt samhällsproblem, och jag tycker att
den idé han föreslår är väl värd att pröva. Den funge-
rar inte överallt, men i den stora statliga sektorn finns
det säkert olika typer av anställningsförfaranden där
detta kan prövas.
Jag skall bara ge ett exempel. Jag har stött på för-
farandet med blint anställningssätt för tjugo år sedan i
USA. Det var ett mycket speciellt yrke, men det visar
att det kan fungera för vissa yrken. Jag besökte Met-
ropolitanoperan. Provspelningar till Metropolitanor-
kestern sker bakom ett tygskynke. De som spelar upp
får inte ens ha skorna på sig så att man inte av stegen
kan bedöma om det är en man eller kvinna. Det var ett
sätt att undanröja alla misstankar om rasdiskrimine-
ring och könsdiskriminering då en av världens bästa
orkestrar anställde orkestermedlemmar. Man söker
andra tekniker för andra områden. Men blindhet i en
del av anställningsprocessen och urvalsförfarandet
tycker jag är väl värt att pröva.
Vi måste prova många olika vägar för att komma
åt den etniska diskrimineringen, framför allt därför att
det är en kränkning av människovärdet. Men det finns
också ett annat problem som jag tänkte säga något
om. Diskriminering är ett allvarligt hinder för Sveri-
ges ekonomiska utveckling. Invandringen betyder
väldigt mycket. Invandringen har i svensk ekonomisk
historia betytt oerhört mycket för Sveriges utveckling.
Vi vet att i t.ex. Stockholms län utgör i dag de utrikes
födda 43 % av egenföretagarna. Motsvarande andel
av befolkningen som helhet är 18 %.
Låt mig säga något som Sveriges ekonomiska
historia och invandringens betydelse. Den stad vi nu
befinner oss i är i stor utsträckning grundad och
byggd av tyskar. Det gäller också Örebro, Västerås,
Arboga, Nyköping, Kalmar, Malmö, Skanör, Falster-
bo och Ystad. Göteborg är byggd av och för hollända-
re och styrdes till en början av holländare.
Det svenska bergsbruket, paradnäringen i Sveriges
ekonomiska historia, byggdes upp av tyskar för att
sedan vidareutvecklas av valloner från Belgien och
Frankrike. Den internationella handeln på 1700-talet
liksom industrialiseringen på 1800-talet kom till stor
del att sätta fart tack vare invandrare från Skottland
och England.
I många företagsnamn märker vi det än i dag, även
om vi inte tänker på det. Bokförlaget Bonniers har
kommit till Sverige genom en tysk familj som invand-
rade via Danmark. I Berzelii park har vi näringsstället
Berns, grundat av tysken Henrik Robert Berns. Där
bredvid ligger konsthandeln Bukowskis, grundat av
den polske flyktingen Henryk Bukowski.
Vi kan gå till chokladbranschen. En gång Malmös
största industri, Mazettis chokladfabrik, grundades av
dansken Emil Mazetti Nilsen. I Ljungsbro grundade
schweizaren Nutin Cloetta chokladfabrik. Även Ma-
rabou kommer utrikes ifrån. Det var inte några som
hette Marabou, utan familjen Trone-Holst från Norge.
Zoegas kaffe i Helsingborg har kommit till Sveri-
ge genom en italiensk familj som invandrat via Brasi-
lien. Det var tjecken Herbert Felix som startade ät-
tikskonservering i Eslöv. Det var indiern Dr Indan-
dendra Das Gupta som lyckades omvandla skånska
ättiksfabriken till ett världsledande kemiföretag som i
dag heter Perstorp.
Låt mig ta det sista exemplet, som kanske ligger
invandrarministern särskilt varmt om hjärtat. Jag tog
med mig ett redskap från min verktygslåda hemma.
Det är en skiftnyckel från BAHCO med några år på
nacken. Det kanske är verktygsmakaren Blomberg
som själv har tillverkat den. Jag kanske skulle be om
en dedikation efteråt. Det intressanta med BAHCO,
B.A. Hjort och co. är vem denne Bernt Hjort var. Det
var en invandrare från Finland född i Åbo. Han kom-
mersialiserade den svenska uppfinningen skiftnyckeln
och han kommersialiserade också primusköket. Det är
ytterligare ett exempel på invandrarföretagare.
Herr talman! Jag vill sammanfatta med att säga att
invandringen i Sverige inte främst är något problem.
Det är inte något annat, det är inte något främmande,
och det är inte något nytt. Invandrare har i årtusenden
präglat Sverige och svensk kultur. Leif Blomberg
hade inte kunnat bli invandrarminister utan invandra-
re. Leif Blomberg hade inte heller kunnat bli verk-
stygsmakare utan att invandraren B.A. Hjort hade
grundat BAHCO.