Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1997/98:99 om dis- kriminering på arbetsmarknaden

CARINA HÄGG (s), 1998-01-29 (riksmöte 1997/98).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Herr talman, statsrådet och deltagare i interpella-

tionsdebatten! Också jag tycker att detta är en oerhört

viktig fråga och att mångfald ute i näringslivet och på

våra arbetsplatser alltid lönar sig. Men jag skulle vilja

vidga perspektivet litet och inte bara låta debatten

handla om huruvida man är svarthårig eller inte.

I Sverige liksom i alla andra länder har vi under

senare år sett en påtaglig ökning av antalet företag

som ägs eller drivs av invandrare. År 1994 uppskatta-

des det totala antalet sådana företag till drygt 54 000 i

Sverige, vilket utgjorde ungefär 14 % av den totala

företagsstocken. Andelen ökar också hela tiden. År

1994 etablerades omkring 5 200 nya invandrarföretag

i Sverige. Av alla som startade företag år 1994 var

17 % invandrare. Företagen återfinns framför allt

inom tjänstenäringarna.

Företag som drivs av invandrare spelar i dag en

jätteviktig roll på den svenska arbetsmarknaden. In-

vandrarföretag beräknas ha sysselsatt över 190 000

personer år 1994, vilket betyder att de svarar för näs-

tan 14 % av alla anställda i de små och medelstora

företagen, eller 9 % av alla anställda i det privata

näringslivet.

Invandrarföretagens betydelse skall ses i ljuset av

att det totala antalet sysselsatta i industrin och den

offentliga sektorn har minskat drastiskt under senare

år. Denna strukturomvandling har medfört att många

invandrare har friställts. Det minskade utrymmet på

arbetsmarknaden har drabbat många, men personer

med invandrarbakgrund har drabbats särskilt hårt.

Den öppna arbetslösheten bland utomnordiska med-

borgare var i början av år 1995 ca 28 %, medan mot-

svarande tal för svenska medborgare var drygt 8 %.

För vissa utomeuropeiska nationaliteter var arbetslös-

heten så hög som över 40 %.

Men vi måste se att detta har en väldigt stark

koppling till arbetslösheten i stort. Invandrarna var

ofta de som fick lämna arbetslivet. Den största nyttan

vi kan göra för att förändra den här situationen är ju

att fortsätta att bekämpa arbetslösheten.

Att starta egna företag tror jag ofta har varit den

enda möjligheten för många invandrare att få en fast

anställning. Eget företagande är kanske enda vägen att

komma in i det svenska samhället och skapa sig en

egen inkomst.

Det finns få undersökningar om dessa invandrarfö-

retag, men jag har läst Invandrarföretagare i Uppsala

- en värdefull resurs. Det är en utredning som är

gjord av Ali Najib. Han påvisar att man möter samma

diskriminerande företeelser i invandrarföretag som

man ofta möter i företag ägda och ledda av svenskar.

Man måste ta med hela företagandet i bilden och se

att man hittar attityden till och oförståelsen inför

människor med en annan etnisk tillhörighet både

bland invandrarägda och svenskägda företag.

Kanske skulle man på något sätt kunna skapa en

dialog mellan företagarna. Man skulle kunna låta dem

som jobbar på en sorts företag praktisera i en annan

sorts företag och skapa ett nätverk för att överbrygga

rädslan. Jag vill understryka att man måste se på detta

i ett helhetsperspektiv, eftersom det inte bara rör en

liten del av näringslivet utan även den stora del före-

tag som växer, nämligen invandrarföretagen.

Debatten

Hämtad sida: 11

11 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

CARINA HÄGG (s): Svar på interpellation 1997/98:99 om dis- kriminering på arbetsmarknaden (1998-01-29) — PRESS0