Herr talman! Som jag sade inledningsvis tror jag
att det största problemet är attityder. Ett sätt att för-
ändra attityder är att föra debatten här i kammaren,
ute och hemma.
Jag kommer från småföretagarbygder, där vi länge
var ganska förskonade från den här typen av problem
- inte för att vi var godare eller hade bättre attityder
än någon annanstans i landet, utan därför att vi hade
tämligen gott om arbete. Vi hade olika typer av arbe-
ten och arbeten som det var lätt att komma in i. I dag
har vi också en del av de här problemen. De har alltså
en väldigt stark koppling till tillgången på arbete.
Men detta ursäktar inte att man blir förfördelad
därför att man är den man är - att man kommer från
något annat land och har ett annat ursprung. Det är att
misshushålla med resurser. Sverige är nämligen ett
exportberoende land. Vi behöver de kunskaper som
många av våra invandrare har. Vi saknar ofta språk-
kunniga människor i tillräcklig omfattning och männi-
skor med kulturkompetens som vi behöver för att
kunna exportera och knyta företagskontakter.
Jag tror att vi alla skulle vara gynnade om vi bättre
tog till vara varandras kompetens. Detta gäller i både
svenskledda och invandrarledda företag. Det är viktigt
att understryka att dessa attityder finns överallt i vårt
samhälle. De är inte undantagna från någon del av
vårt näringsliv. De kan finnas i olika stor utsträck-
ning, men de finns där. Skall vi förändra attityderna
gäller det att plocka fram de goda exemplen och påvi-
sa vad man kan vinna genom detta. Man kanske kan
använda sig av det exempel som jag nämnde i mitt
förra inlägg, nämligen att man låter människor på en
arbetsplats prya och byta arbetsuppgifter med varand-
ra när man är överens om detta. Man skall försöka
bryta mönstren genom extrainsatser.