Fru talman! Det har sagts väldigt mycket klokt här av mina kolleger i alliansen, så vi får se om jag kan bidra med någonting.
Framför allt vill jag rikta uppmärksamheten på det som tidigare apostroferades här. Fredrik Lundh sade att jag i en tidigare debatt, i budgetdebatten, sagt att bostadspolitiken inte är för alla. Antingen är det ett missförstånd - om inte har jag uttryckt mig väldigt dåligt - eller också har Fredrik Lundh missuppfattat det hela. Inte vet jag.
Jag tycker att bostadspolitiken är för alla. Jag tror att jag i vilket fall menade att bostadsbidrag förhoppningsvis inte ska behöva finnas till alla, utan att vi finner andra möjligheter till lösningar när det gäller de behov som alla människor har och det som alla människor ska ha rätt till, nämligen att ha en bostad.
Fru talman! Egon Frid sade att bostadsminister Mats Odell inte alls bryr sig om hyresrätten. Men man kan titta i en tidning som Byggindustrin ger ut. Jag vill citera vad Mats Odell uttalade i februari månad:
"Jag är också beredd att arbeta för att vi ska få statliga resurser för att utveckla hyresrätten. Men man kan inte gasa på med den typen av åtgärder i en överhettningssituation. När konjunkturen börjar kylas av och det finns lediga resurser, då är det kanske läge." Att han inte bryr sig om hyresrätten är alltså direkt felaktigt. Det här är inte det enda citatet. Jag skulle kunna citera ett antal anföranden och intervjuer.
Jan Lindholm tog upp detta med att vi inte bryr oss om studenternas situation. Jag vill fästa uppmärksamheten på det som också Lars Tysklind - och kanske fler - tagit upp. Hyresgarantin är ett svar på studenternas situation som regeringen aviserar - ja, kanske inte direkt studenternas situation utan situationen för unga och för dem som inte kan visa på stadiga inkomster.
Där är alliansens politik att det ska finnas bostäder för alla. Oavsett om man är yngre eller om man är äldre och oavsett vilken livssituation man har ska man kunna hitta en bostad som passar just en själv.
Att mycket görs just nu är inte så konstigt. Vi engagerar oss nu i en verksamhet som snarast handlar om att vända en oceanångare på Göta kanal. Nu försöker vi lägga om en bostadspolitik som i alltför hög grad är byggd på planekonomiska inslag. Vi försöker se till att människorna, medborgarna, får ett ökat utrymme.
Vi ska komma ihåg att byggandet i det här landet efter ett antal år med Socialdemokraterna vid makten med stöd från Miljöpartiet och Vänsterpartiet är betydligt lägre än byggandet i de flesta andra länder i Europa. Vi ligger på den lägsta nivån när det gäller byggandet, och vi har bostadsbrist. Det är det arvet som vi nu har att ta tag i, att förvalta och att göra något åt. Det är också det vi gör. Men när diskussionen från oppositionens sida i stor utsträckning handlar enbart om att utgå från det tänk som den tidigare regeringen haft blir det väldigt konstigt.
Jag vill återge vad Norman Vincent Peale sagt: Ändra dina tankar, och du ändrar hela din värld.
Jag som inte har varit inne i bostadspolitiken och debatterat så mycket under föregående mandatperiod när vi hade en annan regering känner att jag kan följa hur tankegångarna helt enkelt är olika. Här ser vi i alliansen framför oss ett scenario med ett ökat byggande. Vi ska veta att den marknaden i dag är överhettad. 60 procent av byggföretagen uppger att de har arbetskraftsbrist. Vi bygger som aldrig förr, och vi har möjlighet att göra det. Men vi tog över i en situation där det inte byggdes särskilt mycket och med en jättestor bostadsbrist. Den försöker vi nu ordna till. Det är vad det handlar om.
Nu handlar det om långsiktighet. Jag skulle vilja säga något också om den. Det är de äldre som i dag har ett oerhört stort problem när det gäller att få en bostad. Därför finns det särskilda äldresatsningar. Men den demografiska utvecklingen kunde man ju förespå långsiktigt. Även den förra regeringen kunde faktiskt förespå det och se vilka bostäder som kommer att behövas - bostäder som är anpassade till den äldre befolkningens nivå.
Det är klart att vi år 2035, när jag och andra är 80 år och äldre, har långt fler 80-åringar. Jag har sett någon siffra där. Det kommer att bli åtskilliga tusen flera 80-åringar då. Ungefär 750 000 80-åringar beräknar man kommer att finnas år 2035. Det är klart att det då krävs en annorlunda bostadsmarknad. Det här måste vi sikta in oss på. Vi måste möta behoven. Dessa kan vi i vissa lägen förutspå. I andra lägen kan vi inte det.
Jag har full förtröstan på min kristdemokratiske bostadsminister och den politik som han nu för, som han är i gång med att föra. Vi får hela tiden vara med och ge impulser, så var lugna! Vi kommer att ha en betydligt bättre bostadssituation för medborgarna när vi går till nästa val.