Herr talman! Tillväxt är en nyckelingrediens i klimatarbetet. Det handlar om tillväxt på åkern, i skogen och i ekonomin.
Låt mig börja med behovet av ekonomisk tillväxt. Den centerpartistiska miljöministern Lena Ek tog under alliansregeringens tid vid makten initiativ till arbetet med new climate economy. I rapporten Better Growth , Better Climate : The New Climate Economy Report poängteras hur hållbar ekonomisk tillväxt är en förutsättning för en bättre miljö och att en offensiv miljöpolitik är en förutsättning för god ekonomisk utveckling.
Hållbar ekonomisk tillväxt innebär att vi kan göra mer med mindre resurser och att ny grön klimatsmart teknik kan växa fram. Hållbar tillväxt kan leda till nya innovationer som sänker utsläppen eller producerar förnybar energi. Hållbar tillväxt kan leda till nya jobb och gröna företag.
Under miljö- och jordbruksutskottets besök på OECD i Paris under våren lyftes new climate economy vid ett flertal tillfällen upp som en game changer när det gäller synen på det internationella klimatarbetet. För att nå framgång i det internationella klimatarbetet måste nämligen synen på klimatarbete förändras från att man ser klimatfrågan som en ren kostnad till att se den som en möjlighet till jobb och tillväxt. Därför är det viktigt att Sveriges klimatarbete verkligen fortsätter i klimatekonomins anda, både nationellt och internationellt.
Ett sätt är att i högre grad nyttja kraften i miljöstyrande skatter. Det är dock viktigt att arbetet med miljöstyrande skatter går hand i hand med åtgärder som underlättar för företag att skapa jobb och tillväxt.
Grön skatteväxling, där skatter höjs på sådant som är dåligt för miljön samtidigt som man minskar skatten på arbete, gör det möjligt att genomföra kraftfulla utsläppsminskningar samtidigt som det ger utrymme för att göra satsningar på fler jobb.
Tyvärr ser vi i dag att den rödgröna regeringen väljer ett annat spår och i stället höjer skatterna på jobb och arbete. Grön skatteväxling blir röd skattechock. Där hoppas jag och Centerpartiet att regeringen tänker om.
Herr talman! När världens länder nu ska enas om ett nytt klimatavtal i Paris krävs djupare och bredare åtaganden. De rikaste länderna måste fortsatt gå före och stödja de fattigaste länderna. Samtidigt krävs det att de stater som står för de största utsläppen vidtar större och kraftigare åtgärder. Frågan är om det internationella samfundet i en tid av svåra konflikter verkligen kan samla sig till ett kraftfullt agerande i Paris.
För mig och Centerpartiet är svaret att vi måste, för alternativen är oacceptabla och mångdubbelt dyrare.
Just nu pågår ett arbete med att få klarhet i vilka ambitioner och tänkbara åtgärder de medverkande länderna kan tänka sig. I new climate economys anda har Alliansen drivit på för att få till stånd ett utsläppsmål innehållande flexibla mekanismer som skapar förutsättningar för större utsläppsminskningar inom de länder där utsläppen är som störst och växer snabbast.
För att få tillräckliga utsläppsminskningar i u-länderna kommer det att behövas olika former av stöd från i-länderna, och det är viktigt att tidigt motverka att utvecklingsländer med snabbt växande utsläpp låser in sig långvarigt i teknik och system som genererar stora utsläpp.
De flexibla mekanismerna bidrar till nödvändig teknologiöverföring och kapacitetsutbyggnad i utvecklingsländerna och bidrar till hållbar utveckling och grön tillväxt.
Sverige har länge varit ledande inom utvecklingen av de flexibla mekanismerna för internationell utsläppshandel och klimatfinansiering, men tyvärr har den rödgröna regeringen varit oroväckande otydlig när det gäller besked om man anser att sådana flexibla mekanismer bör vara en del av förhandlingspositionen inför COP 21. Detta är beklagligt när vi kan se att utvecklingsländerna både behöver och efterfrågar tekniköverföring för grön tillväxt. Från Alliansens sida tycker vi att detta är en otroligt viktig del att ta med i förhandlingarna, som vi också tror kan få gehör från fler länder och därmed bidra till att få ett avtal på plats.
Därför yrkar jag bifall till reservation nr 9.
Herr talman! Jag nämnde inledningsvis att en annan sorts tillväxt är viktig i klimatarbetet, nämligen den på åkern och i skogen.
Både i Sverige och i världen är jordbruket och skogsbruket en viktig del av lösningen. Jag har tidigare här i kammaren talat om den gröna kolatomen från åker och skog med vilken vi kan bygga i stort sett allt som vårt samhälle behöver: byggmaterial, kemikalier, målarfärg, tyg och drivmedel. På så sätt kan material baserat på den svarta kolatomen från fossila råvaror som olja och kol fasas ut och ersättas av förnybara råvaror.
Det krävs klara och tydliga politiska riktlinjer inom flera av dessa områden för att övergången till det biobaserade samhället ska fungera. Ett område där vi just nu med stor tydlighet ser behovet av långsiktiga spelregler är drivmedel. Vägtransporterna stod för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp 2013. I de områden där kollektivtrafik är ett realistiskt alternativ ska politiken såklart styra människors transporter. Men för att människor ska kunna bo och jobba i hela landet, även i de områden där kollektivtrafiken inte fungerar, behövs bilen.
Redan 2012 nådde Sverige EU:s mål om 10 procent förnybar energi i transportsektorn. Detta skedde tack vare att Centerpartiet under tiden i alliansregeringen skapade incitament för att välja miljövänliga transporter.
Men vi har en lång väg kvar till att nå visionen om en fossilfri fordonsflotta. Därför är det brådskande med besked om nya långsiktiga insatser.
För att skapa rättvisa villkor och premiera de bränslen som är absolut bäst för klimatet vill vi att alla bränslen, både fossila och förnybara, ska bedömas efter deras totala miljönytta - beräknat från deras ursprung på olje- eller rapsfältet till avgasröret. På så vis kan vi skapa ett ramverk som är långsiktigt och som gynnar riktigt klimatsmarta drivmedel.
Vi anser, tyvärr, att framtiden för förnybara drivmedel är oviss eftersom regeringen väljer att höja skatterna på förnybara drivmedel. Här måste vi hjälpas åt, och regeringen måste ta ledningen i att ta strid mot EU så att statsstödsregler inte trumfar klimatarbete. Vi i Centerpartiet vill jaga utsläppen, inte bilarna, och därför yrkar vi bifall till reservation nr 27.
Herr talman! Klimatet är en av vår tids största utmaningar. För oss i Centerpartiet är vägen framåt klar; en politik där klimatarbete och ekonomisk tillväxt går hand i hand, en politik för grön skatteväxling och en politik som skapar långsiktiga spelregler för drivmedel och andra produkter som skapas av den gröna kolatomen.
Jag ställer mig såklart bakom alla Centerpartiets reservationer, men för tids vinnande yrkar jag alltså bifall endast till reservationerna nr 9 och 27.
(Applåder)