Herr talman! Jag börjar för säkerhets skull med min fråga, så att den verkligen hinns med. Vilket vallöfte kommer MP att svika härnäst? Det var min enkla fråga till Stina Bergström och Miljöpartiet, med tanke på att de under den här korta tiden i regeringsställning redan har hunnit bryta några av sina absolut främsta, viktigaste och mest prioriterade vallöften. Jag tycker verkligen att den frågan är på sin plats.
Stina Bergström säger att regeringen är en samarbetsregering. Men tyvärr knakar samarbetet inom regeringen ganska betänkligt. Det var intressant att Miljöpartiet i trafikutskottet drev igenom ett tillkännagivande tillsammans med Alliansen i går och lämnade Socialdemokraterna kvar som ensamma reservanter. Regeringspartierna har uppenbarligen svårt att komma överens.
Jag är bekymrad över att regeringen har svårt att komma överens. Det ser vi inom en lång rad frågor, inte minst kopplat till miljö- och klimatpolitiken. Vi såg det när det blev sifferbingo i EU-nämnden om EU:s klimat- och energipaket. Och vi ser det i GMO-frågan där regeringen fortfarande inte har lyckats presentera en ställning, en åsikt.
Jag är bekymrad över att det faktum att regeringen inte kan komma överens internt leder till att den svenska rösten försvagas i de viktiga internationella miljö- och klimatdiskussionerna. Om vi ska nå ett klimatavtal i Paris, om vi ska nå framgång inom andra miljö- och klimatutmaningar måste Sverige vara en aktiv, stark och tydlig röst. Det har vi varit historiskt sett, och det måste vi vara i fortsättningen. Här måste regeringen verkligen börja leverera.
Jag välkomnar dock att vi har konstruktiva och bra diskussioner i Miljömålsberedningen. Det är viktigt. Det som ledamoten Bergström gav uttryck för är viktigt, och jag delar den ambitionen. Det är bra om vi brett, över parti- och blockgränser, kan försöka komma överens långsiktigt om målsättningar och grundläggande principer för hur vi ska utforma vår miljö- och klimatpolitik.