Herr talman! Detta betänkande behandlar en rad
frågor kopplade till framför allt plan- och bygglagen
och lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader.
Vi i Vänsterpartiet har framfört våra krav på flera
förändringar av nuvarande lagstiftning under flera års
tid, och nu har äntligen regeringen förstått att det
måste ske en genomgripande översyn av lagstiftning-
en. Det har gått 15 år sedan PBL trädde i kraft, och
under tiden har villkoren för byggandet radikalt för-
ändrats. Tillkomsten av miljöbalken har också skärpt
miljökraven på byggandet, vilket Vänsterpartiet tyck-
er är bra. Trots detta behöver man inte avvakta den
kommande utredningen på varenda punkt. Det gäller
flera vänsterkrav som ställs i motioner som behandlas
i detta betänkande. Jag ska ta upp några av kraven.
Kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse lever far-
ligt med nuvarande lagstiftning, i varje fall när det
gäller inomhusmiljön. Utskottsmajoriteten påstår att
nuvarande lagstiftning ger ett bra skydd för detta, ja,
t.o.m. bättre än den tidigare lagstiftningen. Samtidigt
säger utskottsmajoriteten att de erfarit att en utred-
ning är på gång när det gäller just att förbättra skyd-
det för kulturhistoriskt värdefull bebyggelse. Det är
minst sagt motsägelsefulla uppgifter. Här behövs
ingen utredning, utan en skärpning av plan- och
bygglagen, som föreskriver en bygglovsprövning av
inre förändringar i dessa miljöer. Det behövs en före-
byggande åtgärd som förhindrar att kulturhistoriskt
värdefulla byggnader kan omvandlas till kulisser,
med oförändrade utsidor och totalförändrade insidor.
Den kvalitetsansvarige har inte som uppgift att ta till
vara dessa intressen, vilket gör det nödvändigt för en
byggnadsnämnd att få ta ställning till en ombyggna-
tion innan det är för sent.
Vänsterpartiet tackar för stödet från alla partier
utom s och m, som i ohelig allians tar parti för fastig-
hetsägarnas intressen.
När det gäller kvalitetssäkringen av byggandet,
tillsyn och kontroll m.m. har Vänsterpartiet valt att
inte reservera sig. Vi avvaktar den utredning som
regeringen nu tillsätter. Flera av de brister i byggpro-
cessen som Vänsterpartiet påpekat kommer nu att
behandlas, och ytterligare kompletteringar görs i
propositionen om inomhusmiljön - krav som Väns-
terpartiet drivit igenom. Det handlar t.ex. om den
kvalitetsansvariges roll och kraven på slutbevis från
byggherren om att byggnaden uppfyller samhällets
krav. Det är naturligtvis orimligt att det i Sverige av i
dag sker fuskbyggen med fukt- och mögelproblem
som följd.
Barnsäkerhetsfrågorna i bostäder och boendepla-
nering börjar bli en följetong i våra utskottsbetänkan-
den. Utskottsmajoritetens försvar för att inte tillstyrka
Vänsterpartiets motion i frågan varierar - allt från att
det är ett föräldraansvar till att det ska lösas med
informationsinsatser. Det är åtta år sedan jag skrev
min första motion i frågan, och jag börjar bli otålig
över att inget händer. Och när något händer, som nu i
Boverkets byggregler, gäller det nybyggnation och
inte där problemen finns i det som har byggts före
1973.
Barnombudsmannen har detta väldokumenterat
och konstaterar att de olyckor som skett, ibland med
dödlig utgång, har skett i hus byggda före 1973. Vad
mer kan utredas när det gäller den typen av fallolyck-
or?
Den av regeringen i höstas tillsatta Barnsäker-
hetsdelegationen har ett brett uppdrag för att se över
frågor om barns säkerhet i den byggda miljön. Det är
väl bra att den får göra sitt jobb, men när det gäller
fallolyckorna är det enkelt. Det behövs en ändring av
nu gällande lagstiftning så att barnsäkerhetskraven
omfattar alla bostäder och att det är åtgärdat förslags-
vis om fem år. Tydliga krav är enda lösningen på den
orimliga ordning som gäller i dag. Det är även en
klassfråga, eftersom vi vet hur barnfamiljerna bor,
och i detta fall gäller det boendet i miljonprogramsbe-
ståndet.
Herr talman! Det ekologiska hållbara byggandet
är ett begrepp som används i alla möjliga samman-
hang men som inte fått någon egentlig definition i
våra byggregler. Det är ingen lätt fråga, men detta
måste konkretiseras om det ska få ett verkligt inne-
håll. I lagen om tekniska egenskapskrav på byggnader
räknas upp en rad egenskaper som en byggnad ska ha
och som kan synas vara bra för miljön. Där nämns att
byggnader inte ska släppa ut giftig gas, farlig strål-
ning, förorening eller förgiftning av mark eller ha ett
bristfälligt omhändertagande av avloppsvatten m.m.
Den energi som används ska vara anpassad till de
klimatförhållanden som råder och ha en låg förbruk-
ning. Men vilka krav som ställs för att byggnaden ska
vara en del av ett ekologiskt kretslopp framgår inte.
Vilka krav ställs på byggmaterialet, på nivån för
energiförbrukningen, på utsläpp av koldioxid, på
användningen av ändliga råvaror och på användning-
en av olika kemikalier? Vilka krav ställs på möjlig-
heten till återanvändning eller återvinning när det är
dags för rivning? Det är viktiga frågor som inte får
något svar.
Den byggda miljön svarar inom EU för 40 % av
energianvändningen - mer än biltrafiken - och har en
stor potential att spara energi och därmed minska
koldioxidutsläppen. Lagstiftningen måste förtydligas
genom att det i BVL införs ett nytt egenskapskrav om
ekologisk kretsloppstillämpning i dess helhet. Det är
ett berättigat krav, inte minst utifrån miljöbalken, vars
allmänna hänsynsregler ska efterlevas, vilket omfattar
även plan- och byggreglerna.
Direktverkande elvärme i bostadshus är ett inef-
fektivt sätt att använda en högt förädlad produkt. Ska
energiproduktionen ställas om och kärnkraften av-
vecklas är det viktigt att få bort elenergin som upp-
värmningskälla. Vänsterpartiet avvaktar i nuläget
utredningen som ska se över möjligheterna att förbju-
da direktverkande el för uppvärmning och den lag-
stiftning som skulle kunna gälla från 2005. Men om
inget händer, eller om utredningen inte föreslår något
förbud, återkommer vi i frågan.
Till sist vill jag kommentera en ganska märklig
hantering av en vänsterpartimotion, där vi föreslår ett
nationellt handlingsprogram för ökad träanvändning i
byggandet. Ett starkt skäl till att genomföra sådana
program är att minska byggsektorns miljöbelastning
och minska bruket av ändliga resurser. I Sverige
uppvisar byggandet av offentliga lokaler och flervå-
ningshus en låg träandel. Betong och stål dominerar.
Detta är anmärkningsvärt mot bakgrund av att
Sverige sedan mer än ett sekel är en av världens star-
kaste exportörer av trävaror. Ett hinder har naturligt-
vis varit förbudet mot att bygga hus högre än två
våningar i trä, som fanns fram till 1994.
Vi borde se till möjligheterna i stället för hindren
framöver. Nationella program för träbyggande har
fallit väl ut i Finland, Schweiz och t.o.m. det skogfat-
tiga Holland, där träbyggandet ökat med 15 % mellan
1990 och 2000 och där ett nytt program från 2001 vill
minska byggsektorns miljöbelastning med 90 % fram
till 2020. En fortsatt satsning på ökad träanvändning
har en central roll.
I Sverige finns skogsråvaran, tekniken, kunnandet
och kompetensen, men tydligen inte viljan till hand-
ling. Här är det betongindustrin som dominerar och
får god hjälp av betongblockspartierna Socialdemo-
kraterna och Moderaterna, som gemensamt avslår v-
motionen. Ännu märkligare blir det med tanke på att
en liknande motion tillstyrktes enhälligt på näringsut-
skottets möte i går.
Herr talman! Frågor som berör elsäkerhet, kraft-
ledningar, master och antenner, m.m., kommer Willy
Söderdahl att ta upp lite senare om han har tid.
Med detta, herr talman, yrkar jag bifall till reser-
vationerna 10 och 14 men står naturligtvis bakom
samtliga v-reservationer.