Herr talman! Inför betänkandet om byggfrågor har
vi hanterat ett antal motioner. I stort handlar det om
bygglov, tillsyn och kontroll, egenskapskrav, kvali-
tetssäkring och byggande i trä. Vi kristdemokrater är
glada över att vi kommit så långt att en översyn av
plan- och bygglagen kommer att göras för att man ska
kunna sammanställa och strukturera de förslag och
överväganden som tidigare framförts i flera utred-
ningar om PBL och där den fortsatta beredningen
ännu inte lett till överväganden. Det handlar om
byggherrerollen, miljökvalitetsmål, bevarande av
kulturarv, byggsamråd när det gäller handikappfrå-
gor, bygglovsprövning, länsstyrelsens tillsynsroll, hur
hela byggnadens livslängd ska säkras osv.
Det räcker inte, Siv Wittgren-Ahl, att stapla ut-
redning på utredning. Det handlar om handlingskraft
- en kraft som regeringen hittills tyckts sakna.
Den byggkommission som regeringen tillsatt har
fått sina direktiv. Kommissionen ska föreslå åtgärder
som håller byggkostnaderna nere och höjer kvalite-
ten.
Den 30 oktober år 2000 lämnade jag in en inter-
pellation till statsrådet Leif Pagrotsky om upphand-
lingens betydelse för byggkostnader. Det blev kon-
kurrensminister Ulrica Messing som först den 16
januari år 2001 besvarade min interpellation. Hon
delade mina åsikter om den obefintliga konkurrensen.
Den nya kommissionen har fått uppdraget att fö-
reslå åtgärder som håller byggkostnaderna nere och
höjer kvaliteten. Byggbranschen har sedan några år
tillbaka ett etiskt råd, dit både byggbolag och bestäl-
lare kan vända sig om de inte tycker att branschens
företag sköter sig.
Vad är då kvalitet för människor? En forsknings-
rapport från Institutet för bostads- och urbanforskning
- Hushållens värdering av egenskaper i bostäder och
bostadsområden - beställd av fastighetsägarna, visar
att matbutik, skola, barnomsorg, vårdcentral och
åldersmässig blandning ligger högt. God kollektivtra-
fik har stor betydelse. För själva fastigheten gäller
främst trygghet och säkerhet. Sedan kommer utemil-
jön med buskar och träd, soligt läge och bilfri inner-
gård. Det ska vara en fysiskt attraktiv miljö som är fri
från trafikstörningar. Det ska vara en handikappvän-
lig utemiljö och en utemiljö med rumskänsla, och det
ska finnas lättillgänglig kompostering av avfall.
För själva lägenheten gäller god möblerbarhet,
köksutrustning av hög kvalitet, ett gott hantverksmäs-
sigt utformande, tvättmaskin och torkskåp, charm
samt anpassning till källsortering.
Herr talman! Kristdemokraternas motioner i detta
betänkande handlar om att också staten tar sitt ansvar
för tillgängligheten för personer med funktionshinder
genom ansvars- och finansieringsprincipen. Det
handlar om en översyn av plan- och bygglagens be-
stämmelser om kvalitetssäkring, förtydligande av
produkt- och kvalitetsansvaret, en samordning av
mobilnätsutbyggnaden och hänsyn till natur- och
kulturvärden samt möjligheter till mellanboendefor-
mer för äldre.
För tids vinnande nöjer jag mig med att yrka bifall
till reservation 6 under punkt 8 om kvalitetssäkring i
byggandet.
Byggande med kvalitet för bättre innemiljö är en
av oss prioriterad fråga. Ansvaret måste tydliggöras.
Byggsektorn står för drygt en tredjedel av det globala
resursuttaget, energiförbrukningen och det genererade
avfallet. Återvinningsbara och hälsodeklarerade
byggmaterial, användning av förnybar energi och
resurseffektiva lösningar är viktiga medel för att
minska byggandets miljöpåverkan. Experimentbyg-
gande för att utveckla mer miljövänliga och hälso-
samma lösningar borde ligga högre i prioritetsord-
ningen hos regeringen.
Innemiljö har stor betydelse för människors hälsa.
Vi återkommer till den debatten senare i vår, när
betänkandet om propositionen om vissa inomhus-
miljöfrågor kommer.
Vi kan inte fortsatt nöja oss med undermålig ven-
tilation, obeprövade bygg- och inredningsmaterial
och fukt och mögelskador, som uppkommer genom
stress av byggnationen. En hälsofrämjande livsfiloso-
fi bygger på att barnen växer upp i bostäder som är
hälsofrämjande. Produktansvaret måste förtydligas.
Det är oerhört viktigt att staten inte drar sig undan
finansieringsansvaret när det gäller handikappanpass-
ning, som jag sade tidigare. Visst ska kollektivtrafi-
kanter bära en del, kommunkassan en del, landstings-
kassan en del och privata finansiärer en del för att alla
ska kunna känna delaktighet i samhället och för att
tillvaron ska kunna underlättas för människor med
funktionshinder. Men det är fel signal från regering
och riksdag att inte vilja delta i finansieringen. Därför
har Kristdemokraterna i reservationen pekat på vikten
av att staten deltar när det gäller ansvar och finansie-
ring.
Herr talman! Sverige är sedan mer än ett sekel en
av världens starkaste exportörer av trävaror. Detta
sade redan Owe Hellberg. Men skogen växer både till
vänster och höger om gatan, och vi har på något sätt
kommit med på samma reservation.
Tyvärr har den svenska tränäringen inte getts
möjligheter att konkurrera inom byggsektorn. Mer
avancerade träkonstruktioner har under lång tid varit
uteslutna från viktiga områden inom bygg- och infra-
struktursektorn. Det gäller också flervåningshus,
större offentliga byggnader och väg- och järnvägs-
broar. Kristdemokraterna ser fram emot träkluster och
framsteg när det gäller byggande av träfastigheter.
En rad europeiska länder har väl fungerande na-
tionella program för byggande i trä, men inte Sverige.
Exempel på sådana länder är Finland, Norge, Holland
och Frankrike. Vi ser fram emot att skapa ett sådant
program och anser genom vår reservation att detta ska
ges regeringen till känna.
Den 28 februari i år beslutade regeringen att upp-
dra åt NUTEK - verket för näringslivsutveckling -
och Vinnova, som är verket för innovationssystem,
samt ISA, dvs. delegationen för utländska invester-
ingar i Sverige, att utarbeta ett förslag till ett program
för utveckling av det nationella träklustret. Den 31
maj förväntar vi oss ett förslag, och vi hoppas att
regeringen ställer sig välvillig.
Det gamla uttrycket "såg vid såg jag såg" skulle
åter kunna bli verklighet i Sverige.