Herr talman! 1987 tog bostadsutskottet på eget
initiativ upp problemen med fukt och mögelskadade
hus. Utskottet gjorde det efter att ha konstaterat att vi
i Sverige vid den tiden hade glömt att bygga riktiga
hus som människor trivs i och som de kan bo i utan
att bli sjuka. Problemen med sjuka hus finns tydligen
kvar även om det har gjorts betydande framsteg sedan
dess. Fortfarande diskuteras regler för tillsyn och
kontroll av bostäder och byggen. Fortfarande diskute-
ras egenskapskrav som ska ställas i byggandet och
boendet. Det är tyvärr ett sant konstaterande som
innebär att det fortfarande inte fungerar smärtfritt att
bygga trivsamma och hälsofrämjande bostäder och
välplanerade boendemiljöer.
Detta reser två frågor. Den ena är hädisk, men jag
tycker att den måste ställas: Är det verkligen me-
ningsfullt att fortsätta att detaljreglera? Vilken verkan
har det, och vilken verkan har det haft? Hittills har vi
ju inte lyckats fullt ut att reglera bort de byggfel och
dåliga bostäder som finns. Förr i tiden kunde man
snarare bygga hus som folk inte blev sjuka av med
betydligt färre regler. Den andra frågan som är viktig
är: Vad är det för fel på de regler som vi har som gör
att vi inte får samma önskade effekt, bra och ända-
målsenliga bostäder.
Det är väl det som författarna av det här betän-
kandet har tänkt på och även majoriteten. De tycker
tydligen att det inte är några fel på de regler som vi
har. Ändå bygger vi inte fullt ändamålsenliga bostä-
der. Vi får väl fortsätta att fundera på det här.
I mögelhusens spår, för att fortsätta att vara histo-
risk, tog vi i Centerpartiet också upp kravet på att
införa en kvalitetsgaranti för bostäder för att därmed
göra miljön till en konkurrensfaktor på marknaden.
Jag konstaterar att det kravet fortfarande äger giltig-
het. Vi har fått regler för kvalitetssäkring i bostäder
med hjälp av Boverket, men systemet är fortfarande
inte allmängiltigt. Vi borde naturligtvis ha en sådan
kvalitetssäkring som varudeklarerade alla bostäder.
Utan VDN-märkning skulle det bli svårt att upplåta
bostäder till allmänheten. Vem vill bo i undermåliga
bostäder?
I det här betänkandet tas det återigen upp en rad
förslag på förändringar av regler för att man bättre
ska nå de enskilda mål som kan och ska finnas i bo-
endet. Detaljregleringen skulle öka ytterligare om de
bifölls. Nu har majoriteten som brukligt är avslagit
förslagen, och därmed står vi kvar vid utgångspunk-
ten. Detta beror kanske mindre på att regleringsivern
har avtagit hos majoritetspartierna och mer på att
oppositionens krav ska avslås för att sedan kanske
komma tillbaka som en proposition vid ett senare
tillfälle.
Från Centerpartiets sida skulle vi gärna se en mer
samlad syn på regelsystemet, som styr vårt byggande
ur miljösynpunkt. Därför har vi inte vid detta tillfälle
motionerat i enskilda detaljfrågor. Regeringen får
gärna komma tillbaka med en sådan helhetslösning ur
miljösynpunkt. Då ska vi pröva de förslagen kon-
struktivt. Vi har själva föreslagit sådana helhetslös-
ningar, och vi kommer att återkomma vad gäller
heltäckande förslag som gynnar en utveckling mot
sunda, säkra och miljövänliga bostäder och boende-
miljöer. Det innebär inte att vi har avstått från att
kryssa mellan särpräglade miljöers skydd, regler för
master och antenner, samrådsplikt inför markarbeten,
placering av kraftledningar, jordfelsbrytare, brand-
varnare, direktverkande el och mycket annat.
Centerpartiet står givetvis bakom de reservationer
i enskilda detaljfrågor där Rigmor Stenmarks namn
finns med. Med tanke på att talarlistan är ovanligt
lång och att det finns en rad reservationer kommer det
säkert inte att saknas yrkanden för kammaren att ta
ställning till. För att spara en del av kammarens tid,
herr talman, nöjer jag mig med att yrka bifall till
förslaget i betänkandet i de delar där reservationer
som Centerpartiet är med på inte står mot utskottets
förslag.