Herr talman! President Mandela sade också, fritt
översatt, i sitt tal att grundarna av de internationella
handelsavtalen för 50 år sedan väl aldrig hade kunnat
föreställa sig att så mycket fattigdom, hemlöshet och
arbetslöshet skulle kunna finnas i världen som det gör
nu. Inte heller hade de kunnat föreställa sig att exploa-
teringen av naturresurserna och den enorma tillväxten
i handeln skulle resultera i ett sådant vidgande gap
mellan rika och fattiga och att skuldbördan för fattiga
nationer skulle vara så stor.
President Mandela tycker att det är bra med ge-
mensamma regler, och det tycker naturligtvis de fatti-
ga länderna också. Men nu inför millennieskiftet
borde vi kunna göra de här gemensamma reglerna
litet mer rättvisa.
Enligt president Mandela gynnar de här reglerna
alltför få människor och orättvisorna består. De är inte
anpassade efter u-ländernas verklighet. Om man för-
svarar rådande strukturer kommer man att misslyckas.
De konkurrensfördelar som u-länderna har fått har de
inte så mycket glädje av på grund av alla undantag.
Därför är det naturligtvis bra om de här undantagen
kan försvinna och tullfriheten kan införas för varor
från u-länderna.
Jag har en viss förståelse för de afrikanska han-
delsministrarnas protester mot att vi i de rika länderna
hela tiden vill införa nya saker som t.ex. arbetsvillkor,
även om de är mycket berättigade, när vi inte ordent-
ligt tar itu med de grundläggande fattigdomsproble-
men. 570 miljoner människor i de 48 minst utveckla-
de länderna, de s.k. MUL-länderna, har en andel av
världshandeln som bara är 0,4 %. Det uppfattas t.o.m.
ibland som ett hot av USA och andra länder mot väl-
ståndet i de rika länderna att dessa 570 miljoner
människor skulle få bättre handelsvillkor.
Jag vill ställa en fråga till handelsministern. Vilka
verkliga förslag finns det för att göra handelspolitiken
mer rättvis så att de människor som lever på mindre
än en dollar om dagen också någon gång kan få nytta
av att världshandeln blir alltmer globaliserad och av
att vi sysslar alltmer med handel? Det måste ju också
gynna alla, annars har vi ju ingen framtid som mänsk-
lighet.