Herr talman! Det är bättre än genomsnittet, men det är fortfarande inte tillräckligt bra. Vi ser redan i dag att med de åtgärder som är vidtagna så kommer vi inte att klara målet om 40 procent innan 2020. Sverige hamnar i en grupp som förväntas klara det till 2035. Det duger inte.
Margareta Cederfelt tar upp att det handlar om rätt utbildning och meriter. Kommissionens förslag är väldigt tydligt med att man inte får åsidosätta de regler och de domslut som finns från EG-domstolen kring kvotering, som innebär att man inte får kvotera in någon som inte har jämbördiga meriter med en annan som söker samma tjänst. Det argumentet faller därför ganska platt.
Om vi nu inför sådana här regler för toppen av ett bolag, kan vi inte då förvänta oss att det kommer att sippra uppåt, att det faktiskt får effekter nedåt i företaget, att det faktiskt kommer att få effekter i alla led? Det är ju som Margareta Cederfelt säger: Vi måste klara alla led och se till att det finns chefer och ledare överallt i ett bolag.
Jag väljer i alla fall att tro att om vi sätter upp ett sådant här mål så kommer vi att skapa en bättre företagskultur totalt sett.
Jag måste fråga än en gång. Hur ska man uppnå det man skriver i det motiverade yttrandet? Hur ska vi förhålla oss till det som står allra sist? "Som förslaget ser ut nu finns det enligt riksdagen inte tillräckliga skäl att vidta åtgärder på EU-nivå. Målet att skapa ett jämställt beslutsfattande i ekonomiska frågor bedöms kunna uppnås bättre genom nationella åtgärder."
Vad är det för åtgärder? Hur ska vi nå målet? Det har Margareta Cederfelt inte svarat på.