Herr talman! Jag inser att många väntar på att få ta en välförtjänt julledighet, så jag ska försöka hålla mig kort. Till att börja med vill jag yrka bifall till reservation 1 som vi socialdemokrater har gemensamt med Miljöpartiet.
Civilutskottets utlåtande CU14 handlar om kommissionens direktivförslag om jämnare könsfördelning i de börsnoterade företagens styrelser. Frågeställningen kammaren har att ta ställning till i dag är om kommissionens förslag till mer jämställda bolagsstyrelser i de börsnoterade bolagen är förenligt med subsidiaritetsprincipen.
När man tittar på förslaget tror jag att de flesta inser att det inte är särskilt långtgående utan snarare kan ses som en knuff i rätt riktning. Kommissionens förslag är tydligt i att kvotering ska ske med bibehållna krav på kompetens och meriter. Förslaget är också väldigt generöst i fråga om vilka sanktioner som ska införas. Det säger utan större detaljreglering att medlemsstaten ska kunna visa upp att de sanktioner som införs är lämpliga och tillräckligt avskräckande för de företag som inte följer direktivet. Direktivet också tidsbegränsat till att gälla enbart fram till 2028.
Vår bedömning av förslaget är att det inte strider mot närhetsprincipen, eller subsidiaritetsprincipen. Det finns ett flertal uppenbara skäl till att det är en fördel att på EU-nivå fatta ett sådant här beslut. Jag tänker nämna några få av dem.
För det första är det tydligt att glastaksproblematiken inte är specifik för kvinnor i Sverige. Tittar vi på de största börsbolagen här hemma ligger andelen kvinnor i deras styrelser på ungefär 25 procent medan snittet för EU-27 ligger på 14 procent. Kvinnor över hela unionen har alltså ett likartat problem med att ta sig in i affärslivets finrum. Det borde rimligen också göra det till ett problem som vi inom EU-kretsen försöker lösa gemensamt.
För det andra är det lika tydligt att den inre marknaden gör att vissa kan tveka inför att införa nationella regler utifrån en missriktad tanke om att detta skulle kunna ge det egna landets företag nackdelar i konkurrensen med företag från andra medlemsstater.
För det tredje: Om vi tillåter oss att göra en lämplighetsbedömning av förslaget kan vi se att det är väl avvägt. Detta säger jag med tanke på hur direktivet är utformat samt att det har en relativt kort livslängd. Det minimerar risken för att vi på EU-nivå skapar en regelbörda som är svår att hantera i framtiden, samtidigt som medlemsstaterna ges väldigt stort utrymme att formulera sina egna regler för att nå målet om mer jämställda börsbolagsstyrelser.
Herr talman! Innan jag avslutar måste jag ändå nämna något som jag inte riktigt förstår. Det är med vilka medel Alliansen och Sverigedemokraterna ska uppnå det de i majoritetstexten skriver om att riksdagen tycker att det är viktigt att könsfördelningen blir avsevärt jämnare när det gäller deltagandet i ekonomiskt beslutsfattande. Den frågan står utan svar.
Med det korta och förhoppningsvis kärnfulla anförandet vill jag önska er, herr talman, en riktigt fin jul och ett gott nytt år!