Herr talman! Jag får börja med att tacka Ola Johansson för önskan om en god jul och önska detsamma.
Ola Johansson säger i sitt anförande att han delar den problembeskrivning som kommissionen målar upp. Det är bra att vi kan vara överens om vad som är problemet. Det som är mindre bra är att Ola Johansson inte har några förslag på hur vi ska komma till rätta med det.
Kommissionen ber i sitt förslag medlemsstaterna att införa någon form av system, valfritt vilket, för att komma till rätta med ojämställdheten i börsbolagens styrelser. Vad i detta är det som är så fruktansvärt farligt? Vad i detta är det som gör att vi förlorar så fruktansvärt mycket självständighet?
Ola Johansson säger att vi ska ha ett smalare men vassare EU. Jag kan tycka att EU ska handla om det som är gemensamt, om det där vi har gemensamma problem. Vi ska försöka lösa de problemen tillsammans.
Här kommer man med ett väl avvägt förslag från kommissionen som inte är särskilt inskränkande i nationell rätt utan ger väldigt mycket frihet att utforma sina egna regler. Det är i princip en målsättning, en målsättning om att det ska bli mer jämställda bolagsstyrelser. På vilket vis är det dåligt?
Smalare men vassare EU - vad handlar det om? För mig låter det mest som en politisk floskel, herr talman. Vanligtvis när vi pratar om internationella samarbeten handlar det om mänskliga rättigheter, miljöproblem, de stora frågorna. Frågan är till Ola Johansson: Är inte detta en stor fråga? Är inte det här ett gemensamt problem som vi borde försöka tackla tillsammans?