Hoppa till innehåll
PRESS
Swisha

Frivilligt stöd

Stöd med Swish

Stödet är frivilligt och påverkar aldrig redaktionella beslut.

Mottagare: Simon Axelsson

Lämna tomt för att välja belopp i Swish. Bankens beloppsgränser gäller.

Öppna Swish

Kontrollera att mottagarnamnet är Simon Axelsson och att beloppet stämmer i Swish innan du godkänner med BankID. Meddelande: PRESS0.

Swish till Simon Axelsson, 0761860127
Skanna QR-koden med Swish eller mobilkameran.

Du kan också öppna Swish själv och fylla i numret. Den här sidan kan inte kontrollera om en direkt Swish-betalning har genomförts. Kontrollera betalningen i Swish eller hos din bank.

Fler sätt att stödja PRESS0

Utforska PRESS0 · områden, sidor och verktyg
Anförande · kammaren

Svar på interpellation 1995/96:228 om kärnkraftens kostnader

EVA GOËS (mp), 1996-06-03 (riksmöte 1995/96).

Talarens profil: röster, uttalanden och ansvar

Fru talman! Tack för svaret! Det var mycket upp-

lysande och fylligt.

Alltsedan kärnkraftsdebatten tog fart i början av

1970-talet har energipolitiken präglats av motsätt-

ningar mellan kärnkraftsetablissemanget och kärn-

kraftsmotståndarna. Jag har också mot bakgrund av

det ställt den här interpellationen om att göra miljö-

konsekvensbeskrivningar på olika energislag.

Jag har deltagit på Vattenfalls och Industriförbun-

dets träffar med kvinnor runt om i landet, och där har

man presenterat uppgifter som jag aldrig har skådat

tidigare. Man har där räknat in olika externa kostna-

der, exempelvis miljö och hälsa. Dessa uppgifter

lanseras friskt i vårt land - det påbörjades redan i

slutet av förra året - och jag ifrågasätter dem väldigt

skarpt.

Vid en närmare titt på siffrorna förstår man att det

finns mycket övrigt att önska för att få en saklig bild

av verkligheten. Jag skall ge några exempel.

De beräknar att biomassa skulle stå för 2,1

öre/kWh och kärnkraften för 0,1-0,5 öre i externa

kostnader. Det betyder att biomassan enligt dessa

källor är mellan 4 och 20 gånger miljö- och hälsofar-

ligare än kärnkraften.

Källorna uppges vara EU-externe, US DOE, dvs.

departementet för energi i USA, och New York State.

Märkligt är också att växthuseffekten ej ingår i be-

räkningarna på naturgas, olja och kol, om jag har

förstått teckenförklaringen rätt. Naturgas ligger därför

på 0,2-0,8 öre/kWh, med andra ord strax efter kärn-

kraften på rankinglistan över de miljö- och hälsomäs-

sigt bästa alternativen. Vind har 0,01-2 öre. T.o.m.

vind kan vara upp till 20 gånger mer belastande är

kärnkraften enligt dessa tabeller. Vad anser miljömi-

nistern om dessa beräkningar? Är det att undra på att

jag reagerar, och att förhoppningsvis fler i Sverige gör

det?

Förra året vid den här tiden hade jag en fråga om

Vattenfalls falska marknadsföring, som jag också

omnämner i interpellationen. Statliga kraftbolaget

Vattenfall har i en rapport som det beställt från USA

sagt bl.a. följande: Det skall "skifta miljöfokus från

strålningsrisk till försurning och växthuseffekt": Nog

har det taget detta budskap ad notam, eller vad anser

ministern?

Fru talman! För några år sedan fick jag ett utdrag

ur en rapport från Baden Württembergs jordbruksde-

partement som hette Waldschäden durch kerntechni-

sche anlagen. Där hade man tagit upp en redovisning

om försurande utsläpp som svaveldioxid och kväveox-

ider till atmosfären. Dessa siffror visar att ett års

bränslebehov för ett 1000-Megawatts kärnkraftverk

orsaker ett bidrag av 4 400 ton svaveldioxider och

1 140 ton kväveoxider till atmosfären.

Slår man ut dessa utsläppssiffror på ett kärnkraft-

verks årliga energiproduktion av ca 6,5 Twh får man

faktiskt precis samma försurande utsläpp per kWh

levererad kärnkraftsenergi som vi skulle fått om

samma energi producerats i ett kolkraftverk. Den enda

skillnaden är att utsläppet inte kommer från kärn-

kraftverkens skorsten utan frigörs vid andra steg i

kärnkraftskedjan.

Vem presenterar sådana uppgifter i den debatt som

nu pågår i samhället? Det är som att släppa en bomb.

Visst skall man ifrågasätta även dessa siffror. Var

kommer de ifrån? Det försöker jag sätta människor att

göra. Hur har de ändrats under tidens gång? De är

från år 1988.

Som miljöministern sagt i sitt svar är det svårt att

ta ett samlat grepp om MKB för de olika engergisla-

gen. Men Sverige har ändå försökt att beräkna sin

miljöskuld, och några data måste väl ligga till grund

för detta. Jag återkommer med fler frågor.

Debatten

Hämtad sida: 13

13 rader

Källa: Sveriges riksdag. Originalet hos riksdagen Källfil hämtad 2026-10-13.

EVA GOËS (mp): Svar på interpellation 1995/96:228 om kärnkraftens kostnader (1996-06-03) — PRESS0