Fru talman! Eva Goës har frågat mig om Miljöde-
partementet i Sverige har gjort någon jämförande
miljökonsekvensbeskrivning mellan de olika energi-
slagen, där alla faktorer som kan påverka människan
och hennes livsmiljö på kort och lång sikt tagits med i
beräkningarna, och hur priset på de olika energislagen
förändras om dessa externa kostnader inkluderas i
priset.
På den första frågan blir svaret nej. Det finns ännu
ingen studie som har lyckats med en sådan uppgift,
trots att man har arbetat med frågan ända sedan 1970-
talet. Det är en stor och svår forskningsuppgift, och
jag är tveksam till om man någonsin kommer att
lyckas hitta en modell eller utarbeta en metodik som
på ett objektivt sätt lyckas göra en fullständig jämfö-
relse mellan de olika energislagen med utgångspunkt
från samtliga externa effekter.
Det finns flera skäl till att det är så stora svårighe-
ter att värdera miljöeffekter och göra jämförelser
mellan olika bränslen. Miljöeffekter spänner över en
stor variation i tid och rum. Exempelvis kan vissa
typer av miljöeffekter, som buller eller effekter på
hälsan, huvudsakligen uppstå lokalt kring anläggning-
en. I sådana fall är det svårt att utarbeta allmängiltiga
värden, utan man blir tvungen att göra bedömningar
från fall till fall. Andra effekter, som försurningen
eller växthuseffekten, har en regional respektive glo-
bal påverkan. Det är också svårt att göra avvägningar
mellan effekter som uppkommer omedelbart, effekter
som uppstår i kommande generationer, effekter som
inte kan återställas eller som påverkar människors
välbefinnande eller ger upphov till oro och stora ha-
verier eller olyckor.
Eftersom vetenskapliga fakta inte till alla delar är
fullständigt kända har man varit tvingad att göra för-
enklingar eller utelämna en värdering av vissa miljö-
effekter. Det är därför viktigt att man redogör för
vilka effekter som har beaktats i olika undersökning-
ar.
En principiell utgångspunkt när man skall försöka
värdera olika energislags miljöeffekter är att alla
energislag skall bära de kostnader som uppkommer
genom deras påverkan på miljön och människans
välbefinnande. I den ekonomiska teorin kallas detta
internalisering av externa kostnader. I traditionella
ekonomiska kalkyler över priset beaktas inte de kost-
nader som uppkommer för samhället eller den enskil-
de genom påverkan på miljön, fysiska skador eller
möjligheten till rekreation eller naturupplevelser. Av
den redogörelse jag nyss gjort framgår att denna möj-
lighet endast existerar i teorin - de analytiska uppgif-
terna är alltför svåra.
Sverige är ett av de länder som i stor utsträckning
tillämpar ekonomiska styrmedel för att nå miljömå-
len. Inom energiområdet har vi bl.a. infört skatt eller
miljöavgifter på utsläpp av koldioxid, svavel och
kväveoxider. Nivåerna har inte i något fall baserats på
en värdering av skadan i miljön av luftföroreningarna.
I stället har skatterna bestämts med utgångspunkt från
kostnaden för att minska utsläppen eller möjligheten
att uppnå miljömålen.
Jag tror för min del att denna utgångspunkt är
rimlig för att åstadkomma den omställning av energi-
systemet som behövs för att åstadkomma ett ekolo-
giskt hållbart samhälle. I takt med en ökad kunskap
kommer vi att bygga vidare på denna väg. För att
kunna ge miljöaspekter den större vikt vid ekono-
misk-politiskt beslutsfattande som regeringen avise-
rat, är det av väsentlig betydelse att arbetet med att
belysa kopplingarna mellan miljö och ekonomi fort-
sätter och intensifieras. Naturvårdsverket har exem-
pelvis regeringens uppdrag att redovisa de samhälls-
ekonomiska kostnaderna som orsakas av luftförore-
ningar och försurande ämnen. Arbetet med att utarbe-
ta komplement till traditionell ekonomisk statistik i
form av fysiska miljöräkenskaper vid SCB och Kon-
junkturinstitutet bör även fortsättningsvis prioriteras.
Skatteväxlingskommittén undersöker nu möjligheten
att växla skatt på arbete mot skatt på ändliga naturre-
surser.
Det är min förhoppning att dessa arbeten ger ett
bättre underlag för en mer ändamålsenlig förändring i
prisrelationer mellan olika bränslen och energiformer
som miljön långsiktigt kräver.
Prisnivåerna speglar således strävan att uppnå vis-
sa miljömål. Någon strikt värdering av miljökostna-
derna mellan olika energislag uppnås däremot inte.
Jag har därmed svarat på Eva Goës andra fråga.