Fru talman! Det går att beskriva den regionala ut-
vecklingen på två sätt. Å ena sidan ser vi att arbets-
lösheten sjunker i hela landet, tillväxten har tagit fart
och vi har en stark utvecklingskraft i många regioner.
Det är en mycket positiv och glädjande bild.
Å andra sidan ser vi att den regionala obalansen
ökar. Gapet mellan olika regioner tenderar att öka,
vilket flera varit inne på tidigare i dag. Vi ser att
klyftan mellan stad och land har fördjupats. Vi ser
också att många län har en negativ befolkningsut-
veckling. Skillnaden i arbetslöshetstal är också
mycket stor. Det är en djupt oroande och rent av
skrämmande bild.
Båda dessa bilder är lika sanna. Jag tror att vi
måste försöka förstå hela den här komplexa bilden för
att kunna göra något bra inom såväl den stora som
den lilla regionalpolitiken. Jag tror att vi med kunska-
per om hur utvecklingen verkligen ser ut ökar våra
möjligheter att ta fasta på de positiva utvecklingstren-
derna och förstärka dem. Därigenom tror jag vi kan
komma åt de mörkare tendenser som finns i utveck-
lingen.
Vi ser att värdet på vår samlade produktion har
ökat med 6 % om man jämför det senaste året med det
sista året som vi hade en borgerlig regering. Att till-
växten har tagit fart är något mycket positivt. Sverige
åsamkades mycket skada under de borgerliga åren. Vi
hade en negativ tillväxt som skadade framför allt de
mest utsatta delarna av vårt land. Vi hade då den
situationen - det bör påpekas även om det har sagts
tidigare från denna talarstol - att det var under de åren
som statsskulden fördubblades, arbetslösheten tre-
dubblades och budgetunderskottet långt mer än fyr-
dubblades. Detta slog hårt mot de regioner som hade
det särskilt tufft.
I dag diskuterar vi ett av statsbudgetens minsta
anslag, nämligen den s.k. lilla regionalpolitiken. Re-
geringens och utskottsmajoritetens slutsats av den
beskrivning av den regionala obalansen som jag gjor-
de inledningsvis är att behovet av regionalpolitiska
insatser är fortsatt stort.
De åtgärder som finns inom detta område och som
syftar till att underlätta för näringslivet i regionalpoli-
tiskt prioriterade områden har bidragit till ökad sys-
selsättning och ekonomisk tillväxt. Samtidigt är det
viktigt att säga att vi hela tiden måste eftersträva att
effektivisera de stöd vi har. Det finns förslag. Det är
det vi diskuterar i dag. Regeringen återkommer också
till detta i den aviserade regionalpolitiska propositio-
nen.
Det säger sig självt att ett så här litet anslag egent-
ligen bara kan hjälpa till på marginalen. Det är viktigt.
Det tycker jag. Men det räcker ju inte med regional-
politiska stöd. Det måste också finnas ett regionalpo-
litiskt perspektiv inom de övriga politikområdena.
Till skillnad från två partier här i dag, Moderater-
na och Folkpartiet, vill vi socialdemokrater inte mon-
tera ned de regionalpolitiska stöden. Vi vill inte bara
bevara dem, utan vi vill också utveckla dem och ef-
fektivisera dem efter de ändrade behov och förutsätt-
ningar som vi kan se nu och också förvänta oss fram-
över.
Det övergripande målet för regionalpolitiken är att
skapa uthållig tillväxt, rättvisa och valfrihet. Som jag
sade är dessa 3,6 miljarder viktiga, men avgörande för
människors och regioners möjligheter att utvecklas är
ändå det vi kallar den stora regionalpolitiken, alltså
den samlade sektorspolitiken.
Utskottets majoritet delar den uppfattning som
kommit fram i flera motioner och som också står att
finna i propositionen, nämligen att det finns behov av
en förbättrad helhetssyn och behov av att vi får ett
regionalpolitiskt perspektiv som genomsyrar politiken
inom de olika sektorsområdena.
Det räcker inte med regionalpolitiska stöd till in-
vesteringar och utveckling för att de berörda företa-
gen skall bli livskraftiga. Det är också viktigt hur
samhället runt omkring fungerar. Flera har i dag tagit
upp vikten av att kommunikationerna fungerar, dvs.
vägar, telekommunikationer, flyget och posten och
allt som är viktigt för att samhället skall fungera. Hur
infrastrukturen ser ut är viktigt, men det är också de
allmänna villkoren för hur företagandet ser ut. Låga
räntor och stabil offentlig ekonomi är helt avgörande
för företagens livsförmåga.
Jag tycker att vikten av helhetssyn inte nog kan
betonas. I budgetpropositionen poängteras att det är
en mycket viktig uppgift för regeringen och olika
myndigheter att se till att de regionalpolitiska aspek-
terna beaktas inom de olika utgiftsområdena.
Från utskottets sida poängterar vi i betänkandet att
vi anser att den regionalpolitiska propositionen, som
kommer i början av nästa år, mycket närmare bör
redovisa hur vi skall få ett effektivt arbete inom detta
område.
Vi poängterar också i betänkandet på nytt frågorna
som rör lokaliseringen av statlig verksamhet som är
av större vikt eller av principiellt intresse. Vi säger att
detta bör underställas riksdagen. Vi anser också att
detta är något som bör tas upp särskilt i den regional-
politiska propositionen.
Som flera har varit inne på är det bara att konsta-
tera att EG:s strukturfonder spelar en allt större roll
för regionalpolitiken. Just nu pågår förhandlingar om
hur det nya strukturfondsprogrammet skall utformas
för nästa planperiod. Enligt kommissionen skall åt-
gärderna koncentreras när det gäller både innehållet
och geografin. Regeringen stöder denna inriktning
men understryker också att åtgärderna skall effektivi-
seras och förenklas. Vi vill också att det nationella
inflytandet skall stärkas.
Det finns krav i flera motioner inom detta område.
Vi kan konstatera att regeringens förhandlingsupplägg
har ett starkt stöd i utskottet. På en punkt gör vi en
markering i förhållande till regeringens förhandlings-
position. Det gäller det framtida mål 1, där det nuva-
rande mål 6 skall ingå. Den utvidgning som regering-
en har föreslagit med att det skall inkludera kustom-
rådena motsätter vi oss inte, men vi säger att en förut-
sättning för detta är att det tillämpas samma principer
för fördelning av strukturfondsmedel som nu och att
det också sker en differentiering mellan kust och
inland. Det skall vara en sådan utformning att inlandet
prioriteras.
Det är också så att den byråkrati och de regler som
finns i hela detta område är onödigt krångliga. Vi
säger på nytt att vi måste begränsa det här, att det
måste bli en förenkling när det gäller regelsystemet.
Riksdagens revisorer har precis avslutat en sådan
här översyn, och vi kommer att behandla den rappor-
ten i samband med att vi tar upp den regionalpolitiska
propositionen. Vi har därför anledning att återkomma
till detta. Ni vet också att här pågår ett mycket ambi-
tiöst arbete, där det har skett en del under det senaste
året.
Fru talman! Jag vill slutligen bara sammanfatta det
jag har sagt med att säga att de ökade regionala oba-
lanserna oroar utskottet. Vi kan också konstatera att
de långsiktiga strukturella problemen i de regional-
politiskt prioriterade områdena kvarstår. Det är långa
avstånd, gles bebyggelse, låga befolkningstal och
sned befolkningsstruktur, som nu förstärks i samband
med den pågående utflyttningen.
Det framgångsrika arbete som vi har genomfört
med att sanera landets ekonomi, den ökade tillväxten
och den ökade sysselsättningen är av avgörande bety-
delse för våra förutsättningar att bedriva ett effektivt
arbete för en regionalt balanserad utveckling. Enligt
min uppfattning har vi inte råd att inte ta till vara de
utvecklingsmöjligheter som finns i hela landet. Regi-
onalpolitiken, som vi diskuterar just nu, är viktig och
är ett kompletterande instrument för att nå regional
balans, men det viktigaste är naturligtvis den samlade
sektorpolitikens utformning.
Jag förutsätter att regeringen i den kommande re-
gionalpolitiska propositionen kommer att redovisa
ytterligare insatser, som syftar just till att skapa till-
växt, rättvisa och valfrihet, så att den regionala oba-
lansen kan motverkas.
Fru talman! Jag yrkar bifall till hemställan i ar-
betsmarknadsutskottets betänkande nr 2 och avslag på
samtliga reservationer.