Herr talman! Under de senaste åren har Sverige i
flera avseenden blivit mer ojämlikt. Regionalpolitiskt
har många skillnader förstärkts. Arbetslösheten har
slagit avsevärt hårdare mot vissa regioner än mot
andra. Skillnaden i arbetslöshetsnivå mellan norra
delen av Sverige och längre söderut är minst lika stor
som när regionalpolitiken en gång infördes.
Arbetslösheten i Norrbotten är fortfarande dubbelt
så stor som i Stockholm, liksom den var för ett år
sedan. Klyftorna och de regionala skillnaderna ökar.
Enligt AMS senaste novemberprognos ökar syssel-
sättningen i storstäderna medan den minskar i Norr-
botten.
Glesbygdsverkets nya Förnyelsens landskap inne-
håller några övergripande mål som man tycker bör
gälla, nämligen att skapa en långsiktigt uthållig eko-
nomisk, social och kulturell utveckling samt rättvisa
och likvärdiga levnadsvillkor för medborgarna i hela
riket.
Miljöpartiet, liksom alla andra partier här i kam-
maren, väntar nu på den aviserade särpropositionen
om regionalpolitik som skall komma till våren.
Herr talman! Regionalpolitik är ett viktigt ämne
för hela mänskligheten. Över hela vårt jordklot pågår
en snabb koncentration av människor till enorma
"megastäder". Människor flyr landsbygden för att få
jobb i städerna. Calcutta, Mexico City och de nya
kinesiska och sydamerikanska jättestäderna växer
lavinartat. De är miljömässiga och sociala krutdurkar.
Därför är det också viktigt att inte bara tala om en
levande landsbygd, utan också om "den gröna staden"
när det gäller regionalpolitiken. Miljöpartiet vill se
stad och land som kommunicerande kärl. Staden kan
inte ensam bli bärkraftig. Landsbygden måste leverera
bioenergi, mat och kanske även rekreation till storsta-
den. Men flödet av resurser in till staden måste också
resultera i ett flöde tillbaka till landsbygden. Annars
fungerar inte kretsloppet.
De flesta människor i Sverige lever i dag i städer.
Mer än hälften av Sveriges befolkning bor i dag i de
tre storstadsregionerna. Stadsmiljön är därför en vik-
tig del att diskutera. Staden kan ha god kollektivtrafik,
stort kulturutbud, många utbildningar, många yrken
och arbetstillfällen. Effektiv uppvärmning kan ordnas
genom fjärrvärmenät och kraftvärme som med förny-
bart bränsle och spillvärme ger både värme och el.
Städer leder ofta till ökade problem med hälsa,
miljö och buller. Glesbygdens sociala nät finns inte.
Anonymiteten blir stor, trängsel ger stressproblem och
kontakten med naturen är dålig.
Det bör vara lätt att sluta kretslopp med sopor i
städerna. Befolkningstätheten gör att återvinningssta-
tioner kan placeras tätt. Korta avstånd och stora vo-
lymer gör det även möjligt att samla in många olika
fraktioner och därmed minska sopberget. Det kom-
posterbara avfallet kan enkelt samlas in och rötas till
biogas som sedan kan användas för t.ex. uppvärmning
eller drift av kollektivtrafik och därmed så småning-
om fasa ut de fossila bränslena.
Kollektivtrafiken bör förbättras kraftigt. Ökad
närhet måste vara en ledstjärna i stadsplaneringen.
Man bör skydda och bevara nuvarande grönområden
och planera för nya i framtiden.
Taxor och avgifter bör ändras så att de stimulerar
resurssnål användning. Materialkretslopp och närsal-
ternas kretslopp bör också slutas.
Herr talman! Inom EU, varifrån vi nu får våra me-
del, är det stora regionala skillnader. Tyskland håller
på att lämna industrisamhället, medan andra områden,
t.ex. Grekland och Portugal är kvar i bondesamhället.
Detsamma gäller de östländer som nu söker inträde
till EU. Relativt fattiga länder som Grekland, Irland
och Portugal har en BNP som ligger under 75 % av
genomsnittet inom EU. Dessa länder har fått stora
stödsummor från EU under 1990-talet. Irland är av
den anledningen ett starkt EU-positivt land. Stöd
utgår även till de franska kolonierna i Stilla havet.
EU:s budget omfattar ca 700 miljarder svenska
kronor - en enorm summa. Ungefär hälften går till
jordbruksstöd. Fusket med jordbruksbidragen inom
EU beräknas ligga på 30 miljarder per år. Tobaksod-
larna i Sydeuropa får 9 miljarder kronor per år i stöd,
medan 0,1 miljard per år satsas på cancerförebyggan-
de åtgärder.
En tredjedel av EU:s budget går till olika struk-
turstöd. Det gäller regionalpolitik och arbetsmark-
nadsstöd. Sverige betalade 1996 ca 13 miljarder kro-
nor netto till EU. Under åren 1995-1999 tar Sverige
emot 11,9 miljarder i stöd från strukturfonderna. Ett
villkor är dock att stat och kommuner skjuter till un-
gefär lika mycket. Men det finns många kommuner,
bl.a. i Norrlands inland, som tvekar att ta emot mål-
stödet. De har ofta inte råd att skjuta till sin andel.
Den s.k. additionaliteten innebär nämligen att motta-
gande kommun eller region själv bidrar med 50 eller
70 %.
Herr talman! Det är ofta de mest produktiva och
exportinriktade delarna av landet som är i behov av en
aktiv och stark regionalpolitik. En viktig orsak är att
de enorma vinster, som flera har talat om här innan,
som skapas exempelvis i Norrlands inland sällan
återinvesteras inom regionen, utan i stället förs ut till
statskassan och till huvudkontor i andra delar av lan-
det. 20 % av vattenkraften produceras t.ex. i Jämt-
land.
Glesbygden betraktas ofta som improduktiv och
som en kostsam börda för det tätbefolkade delarna av
landet. Detta stämmer inte. Miljöpartiet de gröna ser
att landsbygd och glesbygd är en betydelsefull resurs,
bl.a. i utvecklingen mot ett långsiktigt hållbart sam-
hälle enligt Agenda 21.
Herr talman! Den regionalisering som nu pågår,
med stark koncentration till vissa områden, kan öka
klyftorna ytterligare på grund av att andra områden är
svagare och saknar egen kraft och dynamik för att
åstadkomma en egen slagkraftig region gentemot
Europa.
Den enskilt mest lyckade regionalpolitiska sats-
ningen under det senaste decenniet har varit uppbygg-
naden av de regionala högskolorna runt om i landet.
Andelen yrkesverksamma med eftergymnasial ut-
bildning är uppemot 35 % i det expansiva Stock-
holm-Uppsala-området, medan det t.ex. i Jämtland
och Västernorrland är under 25 %. Högskolorna fun-
gerar mer och mer som motorer för utvecklingen, och
ungdomarna kan nu få utbildning nära sin hemort.
Sverige har tidigare haft mindre regionala klyftor
än t.ex. länder i Sydeuropa genom sin generösa soci-
alpolitik med bl.a. a-kassa och förtidspensionering.
Men den införda skatteutjämningen har nu slagit
hårdare mot norra Sverige.
Herr talman! Jag vill avsluta med att säga att jag
är glad att utskottet ställer sig positivt till Miljöparti-
ets motion om att öronmärka medel i regleringsbrevet
till länsstyrelserna så att de regionala resurscentrerna
för kvinnor får ekonomiska förutsättningar att kunna
kvarstå.