Herr talman! Först måste jag bara få säga att jag står här med det som vi skulle ha kunnat klubba nu men inte gjorde. Här diskuterar vi något som redan är beslutat. Det är en lite underlig ordning, herr talman. Det kanske är dags att ändra på detta, att vi går tillbaka till utskottet och diskuterar mer, och sedan fattar vi beslut här. Det var en parentes.
Jag har inga belägg annat än att jag har sett och hört att vissa håller på väldigt länge. Det finns inga studier gjorda på detta vad jag vet. Visst kan det vara lätt att saker och ting blir en myt. Men jag tror fortfarande att man måste ha en bestämd tid när man gör någonting för att kunna prestera någonting. Låt oss säga att gymnasiet skulle vara tre, fyra eller fem år och man kan gå hur länge man vill.
(ROSSANA DINAMARCA (v): Men de behöver inte göra avbrott i sina studier för att kunna få en försörjning.)
Förvisso, Rossana, men jag är övertygad om att man med tydliga incitament kan göra klart för den som sätter i gång att plugga att det här ska få ta en viss tid, och sedan förväntas man få ett slutomdöme om det man har presterat.
Det är naturligtvis jättesvårt för en som är analfabet att ha den här pressen på sig. Jag kan tänka mig det. Men vi är inte så strikta till punkt och pricka att vi inte kan göra undantag. Man måste självfallet få en chans att ta längre tid på sig om man inte har förutsättningar att klara det annars. Men jag ser detta som ett mått på att så här lång tid ska det ta när man lär sig svenska här.