Herr talman! Vi känner väl till Bo Nilssons stora
engagemang när det gäller den här sjukdomen. Jag
respekterar det mycket. Vi lyssnar på honom, och vi
läser motionerna och försöker besvara dem på bästa
sätt.
Men på riksdagens nivå kan vi inte gå in och tala
om hur sjukvården skall organiseras och hur patient-
grupper skall prioriteras. Vi har nämligen inte hela
bilden framför oss. Det skulle bli väldigt konstigt om
vi skulle uttala oss på grundval av olika motioner när
det gäller enskilda sjukdomar. Vi får väldigt många
motioner som handlar om enskilda sjukdomar. Dem
kommer vi att behandla i ett särskilt betänkande.
Vi har valt att behandla den här motionen om
epilepsi i det här betänkandet, som handlar om priori-
teringar i vården. Vi tycker att det passar väldigt bra.
Om Bo Nilsson läser utredningen, propositionen och
vårt betänkande ser han att det framgår klart att svåra
kroniska sjukdomar, med de etiska principer som
skall vara vägledande ute i vården, kommer att hamna
högst på listan. Det handlar om att dessa etiska prin-
ciper skall få genomslag. Lagarna som stöder det här
träder ju i kraft den 1 juli, och den uppföljning som
skall göras kan också vara bra. Då kommer man att se
om dessa prioriteringar görs. Om de görs borde också
epilepsisjukdomen få en mera framskjuten plats, men
jag vill gärna tillägga att det också handlar om resur-
ser.