Herr talman! Regeringens proposition om priori-
teringar inom hälso- och sjukvården sammanfaller till
stora delar med den syn vi har på området. Jag kom-
mer därför att här ta upp de områden där vi har syn-
punkter som går utöver skrivningarna i propositionen.
Det är viktigt att skilja på å ena sidan politikernas
och å andra sidan vårdpersonalens ansvar i fråga om
prioriteringar. Politikerna har i första hand ett ansvar
gentemot medborgarna, dvs. att se till att skattebeta-
larnas pengar används på ett så effektivt sätt som
möjligt, så att medborgarna får valuta för skattepeng-
arna. Det är också politikernas uppgift att se till att
allmänhetens pengar används på bästa sätt för att
uppfylla de mål enligt gällande lagar som antagits i
demokratisk ordning. För att kunna göra detta måste
politikerna få underlag för sina beslut som gör det
möjligt att se olika konsekvenser av olika handlingsal-
ternativ. Här kommer vårdpersonalens ansvar in.
Vårdpersonalen har ansvar för att följa gällande lag-
stiftning och förse politikerna med den information
som är nödvändig för att politikerna skall kunna göra
konsekvensbeskrivningar. Vårdpersonalen har också
ansvar för att göra prioriteringar i de enskilda fallen.
Dessa val skall politikerna inte lägga sig i. Det är
viktigt att slå fast de olika parternas ansvarsområden.
Herr talman! Kvalitetsutvecklingsarbetets vikt un-
derstryks i propositionen. Vi instämmer i detta, men
det krävs välutbildad personal för att kunna utföra
kvalitetsutvecklingsarbete med hjälp av registerupp-
gifter och andra data. För att få fram denna kvalifice-
rade personal krävs en akademisk institution med
ansvar för såväl forskning som utbildning. Vi föreslår
därför att en professur i kvalitetsutvecklingsarbete
inrättas. Professuren skulle t.ex. kunna vara knuten till
Statens institut för miljömedicin eller annan veten-
skaplig institution där det redan nu finns epidemiolo-
gisk och helst hälsoekonomisk forskning.
I propositionen finns också kravet att patienten
alltid skall bemötas av högt kvalificerad personal. Det
kravet instämmer vi i, men så är det inte alltid i dag.
Det finns många exempel på att det vid akutmottag-
ningarna inte alltid finns färdigutbildade läkare som
tar hand om patienterna och kan ge dem en kvalifice-
rad bedömning. Vi motsätter oss alltså inte förslaget,
men vi anser att frågan måste uppmärksammas, för
den kommer att få konsekvenser för bemanningen på
olika avdelningar inom sjukvården.
Herr talman! Sjukvården har genomgått och ge-
nomgår olika typer av rationaliseringar, och då är det
viktigt att kvaliteten i vården inte undergrävs. Det
finns en risk för att det man kallar rationaliseringar i
själva verket är kvalitetssänkningar, och man bör
kalla saker vid deras rätta namn. Kvalitetssäkringsar-
betet har i samband med rationaliseringarna blivit
alltmer viktigt. Därför är det oroande att vi nu får
rapporter om att arbetet på en del ställen mer eller
mindre har upphört som en följd av rationaliseringar-
na. Man hinner inte med, och det finns inga bra meto-
der att mäta kvaliteten. Det här är väldigt oroande.
En viktig del i kvalitetssäkringsarbetet är därför
att göra personalen i vården medveten om vad de gör
och varför. Vägen till framgång inom kvalitetsarbetet
ligger i att det blir en naturlig del i personalens arbete.
Personalen måste förmås engagera sig i kvalitetsfrå-
gorna dagligen. Ju enklare måtten på kvalitetsuppfyl-
lelse görs, desto större är förutsättningen att de an-
vänds och följs upp. Särskilt framgångsrika arbetslag
bör också kunna premieras och lyftas fram så att and-
ra kan lära av ett framgångsrikt arbete.
Herr talman! Patientens ställning i vården måste
stärkas. Arbete pågår nu i HSU 2000, och ett betän-
kande kommer senare i år. Utskottets majoritet hänvi-
sar också till detta. I en reservation har vi ändå beto-
nat hur viktigt det är att patientens ställning stärks.
Det måste också bli lättare för patienterna att ta del av
de rättigheter de har. Därför anser vi att nuvarande
och nya regler bör sammanföras till en plats i lag-
stiftningen, antingen i en särskild lag om patientens
ställning och inflytande eller som ett särskilt avsnitt i
hälso- och sjukvårdslagen. Vi har också i vår motion
tagit upp hur man i lagen ytterligare skall stärka pati-
entens ställning genom att föra in den tidigare vårdga-
rantins regler, den tidigare husläkarlagens regler, rätt
till rehabiliteringsplan, rätt till smärtlindring, m.m.
Herr talman! Det sker en ständig utveckling inom
hälso- och sjukvården när det gäller metoder, teknik
och diagnostik. Metoder som inte har visat sig effek-
tiva måste sorteras ut ur vården. Kliniker bör därför
åläggas att metodiskt genomföra utrensning av det
som inte har effekt enligt bl.a. SBU:s utvärderingar.
Lika viktigt är det att göra utvärderingar av nya, alter-
nativa metoder för att kunna jämföra dem med mer
beprövade arbetssätt.
Vi tycker att det är viktigt att preventionsarbetet
får en framskjuten position. Husläkaren har en viktig
funktion i det förebyggande arbetet. Det gäller särskilt
det individinriktade förebyggande arbetet. Ungdoms-
mottagningarna utgör också en viktig resurs för att
hjälpa ungdomar vid val av preventivmedel och i sex-
och samlevnadsfrågor men också när ungdomar har
behov av att prata om något som är svårt i deras liv
eller om de vill ha en undersökning av om deras
kroppsutveckling är normal. Vi anser också att apote-
ken spelar en viktig roll. Många människor får där
värdefull rådgivning, och apoteken har också använts
för att sprida kunskap inom olika områden. Apoteken
bör även i framtiden användas som kunskapsspridare i
folkhälsoarbetet.
Regeringen vill inrätta en speciell delegation med
uppgift att följa tillämpningen av de etiska riktlinjerna
och föreslår att det skall bildas en ny nationell dele-
gation. Vi anser att någon ny institution ej behöver
bildas utan att Statens medicinsk-etiska råd, som
redan har mandatet att följa tillämpningen av etiska
regler m.m., bör kunna följa tillämpningen av de
etiska riktlinjerna.
Herr talman! I vår motion från den allmänna mo-
tionstiden angående hälso- och sjukvård, som också
behandlas i detta betänkande, har vi begärt att patien-
ter med ovanliga och glömda sjukdomstillstånd lyfts
fram. I dag förekommer det att patienter inte får den
vård de har rätt till, eftersom vård inte finns att få för
det speciella tillståndet i det egna landstinget och man
inte anser sig ha råd att sända patienten till ett annat
landsting. Socialstyrelsen upprättar i dag en vårdkata-
log över riksverksamheter, men vi anser inte att denna
katalog bygger på en behovsanalys utan på vad lands-
tingen rapporterar att de behandlar. Därför anser vi att
Socialstyrelsen skall ges i uppdrag att kartlägga vilka
otillfredsställda behov som finns, hur behoven skall
tillgodoses och vilka som kan anses som riksverk-
samheter. Utskottet avvisar detta med att man inte vill
ha någon lista där vissa sjukdomar generellt priorite-
ras före andra. Detta är inte ett svar på motionens
yrkande, eftersom det inte överensstämmer med yr-
kandet. Vårt krav är att genom en lista över otill-
fredsställda behov uppmärksamma läkare på att dessa
behov finns och att hjälp finns att få för dessa patien-
ter. De har som alla andra rätt till adekvat vård.
Herr talman! Vi står naturligtvis bakom samtliga
våra reservationer, men jag yrkar nu bifall endast till
reservation 6.