Herr talman! Jag ber om ursäkt i så fall. Det är lätt att missa när man plockar in kvinnorna och jämställdheten i små pliktskyldiga bisatser och allmänna uppräkningar av vad man vill med världen. Då är det lätt att kvinnorna försvinner. Det är precis det vi ser, Ismail Kamil. I de fall då kvinnor finns med finns de i bästa fall med i de långa uppräkningarna och i de pliktskyldiga bisatserna. Men engagemanget och de konkreta förslagen - var finns de någonstans?
Vi är flera här från oppositionen som har använt ganska mycket av vår talartid till att tala om brott mot kvinnors rättigheter och skyddet för kvinnors rättigheter runt om på jordklotet. Det är viktigt att bekämpa mödradödlighet och att hävda kvinnors rätt till sin egen kropp och till sexuell och reproduktiv hälsa och rättigheter.
Om detta sade Ismail Kamil ingenting. I stället har Folkpartiet tillsammans med de övriga tre borgerliga partierna valt att avslå alla förslag som finns från oppositionen om att Sverige tydligare ska skärpa sin profil när det gäller jämställdhet.
Frågan kvarstår, Ismail Kamil. Vart tog jämställdhetspolitiken vägen? Vart tog det feministiska engagemanget vägen i Folkpartiet när Birgitta Ohlsson blev statsråd och ersattes av tre män från Folkpartiet i utrikesutskottet?