Herr talman! Jag har tre frågor. De gäller global nivå, EU-nivå och nationell nivå.
Jag börjar med den globala nivån och går tillbaka till det som jag talade om tidigare, ett bindande regelverk gällande företagens ansvar. Som jag sade i mitt anförande tror jag att för de företag som sköter sig väl skulle det vara en hjälp på vägen om det fanns ett bindande regelverk och sanktioner för de företag som inte sköter sig. Det skulle gynna dem till exempel i konkurrens med icke-seriösa företagare. Därför har jag svårt att förstå varför regeringen inte vill arbeta för att man ska få ett bättre bindande regelverk.
Att det ska vara frivilligt öppnar för väldigt mycket. Corporate social responsibility innebär att man lite grann kan välja och vraka, att välja det som man tycker är viktigast. Ett bindande regelverk för miljö, mänskliga rättigheter, socialt ansvarstagande etcetera tror jag skulle gynna svenska företag ute i världen. Jag anser att regeringen borde hålla med om det. Därför vill jag veta vad Elisabeth tycker om det.
Nästa fråga handlar om de kulturella rättigheterna, som jag också tog upp i mitt förra inlägg. När vi tar in länder i EU ställer vi krav på att de ska respektera minoriteters rättigheter, inklusive de kulturella rättigheterna, men när länderna väl är med har vi inte längre några verktyg för att kunna ställa sådana krav. När det till exempel gäller Katalonien fick jag svaret av Carl Bildt att det kan vara en intern spansk angelägenhet. Det är klart att det kan vara en intern spansk angelägenhet, men hur kan vi trycka på för att de ska ta sitt ansvar? Det skulle jag vilja ha utrett lite grann.