Herr talman! Jag skulle vilja att Eva Johnsson läser igenom protokollet så kanske hon ser att det inte handlade om något rosenrött hyllningstal. Vad jag sade i mitt anförande var att vi har kämpat för den grupp som står längst från arbetsmarknaden och att vi har vidtagit en rad åtgärder för att de ska studera och ta sig närmare arbetsmarknaden.
Både Ulf Nilsson och Eva Johnsson har nu stått här och sagt att den svenska skolan är misslyckad eftersom alla inte når målen och att alliansen nu ska fixa detta genom att sätta lägre mål så att eleverna når dit. Men man löser ju inte problemet genom att sänka ambitionerna. Det är väl inte precis lyckat. Eleverna har ju fortfarande inte de kunskaper som arbetsmarknaden efterfrågar och som skulle ge dem jobb och kan leda till vidare studier.
Jag undrar om Eva Johnsson kan garantera att ingen - hon talade om 100 procent - i alliansens skola har föräldrar som är narkomaner, att ingen mobbas, att alla får frukost varje morgon innan de går hemifrån och att ingen blir gravid när de går i högstadiet. Jag tycker att det verkar lite märkligt att man kan stå för sådana garantier. Jag tror inte att hon kan garantera det.
Även om vi skulle nå mycket högt i fråga om detta och ha en alldeles förträfflig skola i Sverige kommer vi alltid att behöva vuxenutbildningen. Vuxenutbildningen är ingen arbetsmarknadsåtgärd.
Jag vill också passa på att fråga Eva Johnsson om hon är intresserad av att nå den grupp som står längst från arbetsmarknaden, och vilka åtgärder ni i så fall har för att stimulera just den här gruppen, och att ni inte bara avvisar alla de åtgärder som vi har föreslagit.