Herr talman! Jag var på en komvuxskola så sent som för några dagar sedan och träffade Johan, som är 25 år gammal. Han hade hoppat av gymnasieskolan efter ett och ett halvt år, berättade han. I gymnasiet hade han kommit helt fel. Han tyckte att kärnämnena var alldeles för jobbiga, och de sista månaderna skolkade han större delen av tiden.
Fem år senare går han på komvux, har upptäckt att Strindberg är en spännande författare - liksom många andra författare, för den delen - och han har fått ett nyväckt intresse för att plugga och läsa. Av den gamle, som en del tyckte lite stökige, Johan, märktes knappt några spår längre.
Den här rollen spelar vuxenutbildningen för väldigt många människor. Möjligheten till en andra chans är en viktig beståndsdel i det svenska utbildningssystemet. Därför kommer det alltid att behövas en omfattande vuxenutbildning i Sverige. Komvux ska finnas, som en möjlighet att välja om. Och folkhögskolor och studieförbund ska ge en möjlighet till alternativa studievägar.
Många av de problem som oppositionen har beskrivit här - människor med felaktig utbildning, människor som saknar gymnasieutbildning och så vidare - är sådana problem som har vuxit under de tolv år som Socialdemokraterna har haft makten och ansvaret för utbildningspolitiken. Nu sätter den nya regeringen in ett antal förslag för att förändra utvecklingen. I det sammanhanget kommer vuxenutbildningen att spela en mycket stor roll, men förhoppningsvis kommer den nya gymnasieskola vi utformar att leda till färre studiemisslyckanden. Det är min övertygelse. Däremot ska fortfarande möjligheten att senare i livet välja ett annat spår än man gjorde i ungdomen naturligtvis stå till buds.
I dagens gymnasieskola är - detta har vi sett många exempel på - yrkesutbildningarna alltför teoretiska, och de studieförberedande utbildningarna är ofta inte tillräckligt teoretiska. Därför arbetar nu regeringen med ett nytt gymnasium där eleverna ska få möjlighet att välja mer tid för yrkesämnen och praktik, och man ska även kunna välja alternativet lärlingsutbildning.
I samband med detta arbetar regeringen också med ett förslag om att stärka rätten till vuxenutbildning om man har valt bort möjligheten att läsa in full högskolebehörighet. Det är något som Folkpartiet och flera andra borgerliga partier har motionerat om i många år, men inget av de gamla regerings- och samarbetspartierna har nappat på det. Jag ser verkligen fram emot att vi ska få en tydligare skrivning om att en kommun inte kan säga nej till en person som har valt bort att läsa in högskolebehörighet och sedan vill komplettera den. Detta vore ett framsteg som vi har arbetat för länge och som redan den gamla kunskapslyftsutredningen föreslog.
Det är också viktigt att utbildning på komvux och motsvarande nivå regleras på samma sätt som övriga gymnasieskolan, med samma läroplan och samma skollag. Det ska vara kvalificerad utbildning, helt enkelt. Komvux ska vara en utbildningsform som ger samma typ av behörighet och samma typ av kompetens som man får i den övriga gymnasieskolan.
Just nu kan vi glädjande se att människor går från bidrag till jobb i Sverige i en otrolig omfattning med en rekordartad fart. Den prognosen gjorde att de statliga pengarna till vuxenutbildningen det här året blev lite lägre än tidigare. Det är helt uppenbart - jag tror inte att någon kan förneka det - att sökandetrycket har minskat enligt rapporter från olika kommuner. Trots denna förändring, som motsvarar förändringar som den gamla regeringen gjorde i takt med konjunkturen, utgår den nya regeringen från att Sverige fortsättningsvis kommer att ha en omfattande vuxenutbildning.
Det är också en del andra förändringar på gång när det gäller vuxenutbildningen. I dag finns redan möjlighet att välja fristående gymnasieskolor, och som vi vet finns det en bred majoritet för att man även ska få välja kommunala skolor i andra kommuner. Vi har en proposition om det. Men möjligheten att starta fristående vuxenutbildningar finns inte i dag. Det finns ingen sådan valfrihet för vuxenutbildningen. Där har vi nu en utredning från regeringen på gång. Det handlar om att man även ska få starta fristående alternativ till komvux. Jag tror att detta vore bra, även för vuxenutbildningen. Hittills har entreprenad varit lösningen, och många kommuner har lagt ut vuxenutbildningen på entreprenad. Det kan finnas skäl för det, men man ska vara medveten om att entreprenad inte innebär någon ökad valfrihet för individen, utan det är kommunen som enväldigt bestämmer vilken typ av utbildningsanordnare det ska vara. Jag välkomnar mångfald inom vuxenutbildningen. Jag tror att en redan bra vuxenutbildning, som vi har, kan bli ännu bättre med inslag av flera godkända aktörer att välja mellan.
Herr talman! Det här betänkandet handlar också om kvalificerad yrkesutbildning. Det aktualiserar ett problem i Sverige, nämligen att vi har försummat begreppet yrkesutbildning på olika nivåer i många år. Jag har hört att när utbildningsministrar från Europa träffas så säger även de, på EU-nivå, att vi har talat för lite om yrkesutbildning. Jag tror att vi i Sverige har varit de som har varit sämst på att tala om yrkesutbildning de senaste tio åren. Vi har talat väldigt mycket om att 50 procent ska in på högskolan - eller den gamla regeringen har talat om det. Man har talat väldigt lite om vad de andra ska göra. Vi har helt enkelt i den svenska debatten ofta glömt bort yrkesutbildningarna, både i gymnasiet och efter gymnasiet. Och som vi har sett är det många som lämnar gymnasiet utan att vara förberedda för yrkeslivet. Därför är det dags att verkligen sätta fokus på människors behov av yrkesutbildning.
Vi har hört här om förslag från regeringen som verkligen har blivit kända. Det är nya yrkesprogram. Och i vårbudgeten har vi sett ett konkret förslag om en ny lärlingsutbildning som startar redan nästa år. Det finns möjlighet till 12 000 nya lärlingsplatser. Förutom detta är det viktigt att också börja ta upp den eftergymnasiala yrkesutbildningen. Det behovet är mycket stort. Det är väldigt viktigt att vi börjar fundera över vad det finns för yrkesutbildningar som inte hör till den traditionella högskolan. Även här har Sverige varit unikt. Sverige har ju varit unikt när det gäller gymnasieskolan. Sverige har varit det enda landet i Västeuropa som inte har haft en yrkesskola som alternativ till gymnasieskolan. Men Sverige har också varit unikt när det gäller universitet och högskolor. För nästan alla andra länder har någon form av fackhögskola,
Fachhochschule
, som det heter i Tyskland, eller polyteknisk högskola, som det heter i Finland. Därför har den nya regeringen nu tillsatt en utredning som ska föreslå hur olika eftergymnasiala utbildningar ska kunna ingå i en yrkeshögskola, så att vi får den här utbildningsvägen också i Sverige.
Vi har över huvud taget i Sverige sedan 60-talet, vill jag påstå, haft en tradition där vi inte har släppt in yrkeslivet och branscherna tillräckligt mycket i diskussionen om våra utbildningar. Frågan är om Sverige nu kan bryta den traditionen, att staten till 100 procent ska ta allt ansvar för utbildning.
Ja, det finns vissa positiva tecken. Kvalificerad yrkesutbildning har ju vuxit från en blygsam försöksverksamhet till att nu omfatta ca 30 000 studenter. Där har man också lyckats med att få företagen att ställa upp med ungefär en tredjedel av kostnaderna. Jag tror att den modellen är någonting som vi verkligen ska gå vidare med. Och jag utgår från att KY-kurser kommer att vara en väsentlig del i den nya yrkeshögskolan, som regeringen arbetar för att få fram.
I vårbudgeten permanentades då de här 2 000 platserna, som den gamla regeringen tillfälligt hade infört. Vi vet att den nya regeringen ser mycket positivt på den här typen av utbildning, så vi kommer säkert att komma tillbaka med ytterligare förstärkningar när det gäller kvalificerad yrkesutbildning.
Även svenska för invandrare hänger naturligtvis ihop med det här. Vi har hört beskrivningar om att svenska för invandrare inte fungerar, inte tillfredsställer behoven, inte tar hänsyn till utbildningsbakgrund och så vidare. Det är också problem som den nya regeringen är på väg att rätta till och som vi har sett under många år. Valideringsdelegationen har en viktig uppgift, och vi väntar på deras förslag som bland annat berör just hur vi tillgodoräknar den kompetens som invandrare har med sig.
Herr talman! Antalet jobb ökar i Sverige, och i och med det ökar behovet av välutbildad arbetskraft. Vi ser i det här betänkandet och i många andra sammanhang en kursändring i svensk utbildningspolitik. Den nya kursen syftar till att uppvärdera och förbättra yrkesutbildningarna i gymnasiet och efter gymnasiet och till att höja kvaliteten när det gäller sfi. Därför ser jag ingen anledning att bifalla några reservationer utan yrkar bifall till förslaget i utskottets betänkande.