Fru talman! Debatterna i kammaren skall väl
användas för att öppet redovisa de motiv man har
för sina ställningstaganden. Därför hoppas jag att
Ylva Annerstedt har tid och möjlighet att svara på
mina frågor.
Folkpartiet reserverade sig 1987 mot att
ersättningsreglerna fördes in i den vanliga
lagstiftningen och har sedan flera gånger
motionerat i frågan. Vad jag förstår har folkpartiet
i grund och botten inte ändrat sin uppfattning. Nu
grundlagsfäster ni dessa formuleringar. Jag får väl
uppfatta det som att det är en del i kompromissen.
Ylva Annerstedt sade att det är viktigt att förstärka
de europeiskt präglade värderingarna och känna
respekt för enskildas rättigheter. Hon sade att vi nu
har sopat rent framför egen dörr. Som jag sade i
mitt inledningsanförande har Sverige drivit frågan
om ILO-konventionen och Europakonventionen
om minoritetsbrott. Som framgår av betänkandet
har vi inte kommit till skott i den frågan. Från
majoritetens sida säger man att regeringen i något
lämpligt sammanhang skall redovisa
övervägandena när det gäller minoritetsspråkens
ställning. Man kan fråga sig vilka lämpliga
sammanhang som avses.
Det sägs också att att man vad gäller ILO-
konventionens tillämpning skall följa utvecklingen
i Norge. Hur lång tid bedömer man att det tar innan
det är klart så att man kan följa efter med en
ratificering?