Fru talman! Det beslut som vi kommer att fatta i
dag om inkorporering av Europakonventionen är
ett mycket viktigt och betydelsefullt steg för
Sverige -- som jag ser det. I och med detta kommer
vi också få ett förstärkt fri- och rättighetsskydd,
därför att Europakonventionen nu blir en del av
svensk lag.
Det har inte alltid varit en sådan syn på
Europakonventionen i Sverige som nu. Visserligen
har vi ratificerat konventionen tidigare, utom på en
viktig punkt som gäller föräldrarätten. Där hade vi
en reservation.
Historiskt kan man se en tendens till en nedlåtande
syn på Europakonventionen. Det har kanske varit
typiskt svenskt. Det är inte så förfärligt länge sedan
som en ledande svensk politiker kallade
Europadomstolen för lekstuga. Jag är glad att det
har gått framåt så att vi nu mer och mer har ett
kontinentalt synsätt på fri- och rättighetsfrågorna.
Därför är det inte utan en viss stolthet jag står här
i dag. Jag har kunnat vara med i beredningsarbetet i
Fri- och rättighetskommittén för att arbeta fram det
förslag som vi i dag skall ta ställning till.
Det intressanta med Europakonventionen är att
det inte bara är fråga om en kommissionstext utan
också innefattar ett rättssystem genom att det finns
en Europadomstol. Det kommer också att bli en del
i det svenska rättsväsendet i och med
inkorporeringen. Tidigare har vi utlovat att följa
domstolen. Nu blir det en del av svenskt
rättsväsende.
Jag vill bara peka på ett par saker när det gäller de
övriga frågorna inom fri- och rättighetsområdet.
Jag har inom Fri- och rättighetskommittén bl.a.
arbetat för att vi skulle rätten till liv inskriven i
grundlagen, likaså föräldrarätten. Låt mig
konstatera att jag inte fått något stöd för detta, utan
jag har varit ganska ensam om detta synsätt. Ett
antal viktiga remissinstanser tyckte dock att det var
viktigt att få in i grundlagen.
Låt mig konstatera att Europakonventionen
tillgodoser dessa krav, även om det inte innebär
grundlagsstatus. Den andra artikeln i
Europakonventionen gäller just rätten till liv.
Enligt tilläggsprotokollet blir föräldrarätten nu en
del av svensk lag, i synnerhet som vårt beslut i dag
kommer att innebära att man återkallar
reservationen från 50-talet på denna punkt.
Det är alltså mycket glädjande att vi i dag kan fatta
det här beslutet.
När det gäller de övriga fri- och rättighetsfrågorna
kan man säga att det tas viktiga steg framåt. Det
kommer andra talare senare att påpeka.
Jag vill bara kommentera en sak, eftersom jag på
viss punkt har haft en avvikande uppfattning om
synen på en författningsdomstol. Ett antal
ledamöter i Fri- och rättighetskommittén blev
uthängda i en Stockholmstidning som något slags
borgerlighetens förrädare. Jag måste säga att det är
djupt orättvist.
I grundlagsfrågor, och över huvud taget i all politik,
är det de små stegens filosofi som måste gälla. Det
är viktigare att ta små steg framåt än att stå still
därför att man är kompromisslös och vill ha allt
genast. Därför måste jag här honorera Bertil
Fiskesjö, Birger Hagård och Ylva Annerstedt, som
på ett alldeles utmärkt sätt har arbetat för en
kompromiss. Därmed har man stärkt t.ex.
egendomsskyddet på ett bra sätt. Man kan inte få
allt här i världen. Man får vara beredd att ta små
steg i det politiska arbetet.
Låt mig helt kort kommentera reservation 6, som
jag har evgett för partiets räkning. Det gäller
författningsdomstol. I Fri- och rättighetskommittén
lämnade jag en reservation på det här området. När
det sedan blev en överenskommelse mellan
partierna i författningsfrågorna, avstod jag och
partiet från att väcka ytterligare förslag i frågan. Vi
tänkte att vi skulle återkomma senare. Eftersom
det nu finns en nydemokratisk motion i frågan,
ansåg jag det vara viktigt att följa upp detta här i
kammaren.
Fri- och rättighetskommittén hade som uppdrag att
utreda frågorna om författningsdomstol. Med
ganska summariska ordalag avvisade man det och
sade att det var ett främmande inslag i det svenska
rättssystemet. I och med dagens beslut kommer vi
faktiskt att inrätta ett slags författningsdomstol
genom inkorporeringen av Europakonventionen.
Europadomstolen är ett slags författningsdomstol.
Om vi i höst, efter att i folkomröstningen sagt ja,
blir medlemmar i EU får vi ytterligare en
författningsdomstol i EG-domstolen. Det kommer
att bli ett normalt inslag framöver. Därför tycker
jag att det vore värdefullt om frågan utreddes
noggrant, oavsett om man har olika uppfattningar
om vad som sedan skall gälla. Det vore bra med en
klar genomlysning.
Jag vill också, fru talman, påminna om att Svenska
kommunförbundet i en skrivelse till regeringen har
påpekat att man som en lösning av kommunernas
problem framöver skulle kunna tänka sig en
starkare grundlagsskrivning. Men det förutsätter
att det finns en författningsdomstol som kan pröva
kommunernas rätt.
Jag vill vidare påpeka att Europakonventionen
enligt förslaget skall tolkas av svenska domstolar
och tingsrätter. Det kan bli ganska besvärligt. Det
ställer höga krav på kompetens. Enligt min mening
hade det varit bättre att man hade haft en
författningsdomstol med hög kompetens att tolka
Europakonventionen. Det är för övrgit en slutsats
som en ledande svensk tjänsteman vid
Europadomstolen också gav uttryck för när Fri- och
rättighetskommittén besökte Europadomstolen.
Kompetensfrågan är oerhört viktig. Egentligen
behövs det en författningsdomstol för att på ett bra
sätt kunna tolka Europakonventionen.
Fru talman! Låt mig notera att det i mom. 13 måste
ha blivit något fel när reservation 6 står efter
reservation 5. Jag yrkar bifall till reservation 6 och
i övrigt till utskottets hemställan.