Fru talman! Från moderat sida vill vi gärna säga att
vi är mycket glada och tacksamma över att vi har
kommit så långt att vi nu står inför en inkorporering
av Europakonventionen med svensk rätt.
Sverige signerade konventionen 1950. Vi
ratificerade den -- parlamentet antog den -- 1952.
Dock inkorporerades den inte med svensk gällande
rätt.
Man kan undra vad det är för skillnad mellan en
inkorporering och en ratificering. I princip är den
stora skillnaden den, att man direkt vid allmän
domstol kan stödja sig på och åberopa
konventionstexten om den är inkorporerad med
svensk rätt, vilket föreslås ske genom en särskild
lag, i stället för att gå omvägen via
Europadomstolen. Det är en stor vinst att vi i
Sverige efter 40 års segdragna diskussioner nu har
kommit så långt att vi, låt vara med kompromissen
i botten, ändå kan föreslå riksdagen att inkorporera
konventionen med den svenska rättsordningen.
Jag vill kort redogöra för kammaren vad
konventionen består av. Den består av en
inledande förklaring och 66 artiklar. Samtliga
artiklar utom den första är fördelade på fem
avdelningar.
Den första avdelningen innehåller t.ex. materiella
bestämmelser om rättigheter och friheter, rätten till
liv, förbud mot tortyr samt omänsklig och
förnedrande behandling och bestraffning, förbud
mot slaveri, träldom och tvångsarbete, rätten till
frihet och personlig säkerhet, rätten till
domstolsprövning och garantier i
domstolsförfarandet, förbud mot att döma till straff
utan stöd i lag, förbud mot retroaktiva straffdomar,
rätten till skydd för privat- och familjeliv, hem och
korrespondens, rätten till tankefrihet,
samvetsfrihet och religionsfrihet, rätten till
yttrandefrihet, rätten till församlings- och
föreningsfrihet, rätten att ingå äktenskap och bilda
familj, rätten att föra talan vid inhemsk myndighet
om kränkningar av fri- och rättigheter samt förbud
mot diskriminering.
Det finns också under denna avdelning
bestämmelser om möjlighet för staterna att i vissa
situationer göra inskränkningar i rättigheterna.
De flesta för att inte säga alla av dessa rättigheter
finns i och för sig reglerade i svensk lag och
grundlag. Genom att vi tidigare har anslutit oss till
konventionen och nu inarbetar den erkänner vi
också oförytterliga, okränkbara fri- och
rättighetsprinciper. Jag tycker att det inte minst
från moderat synpunkt är en utomordentligt viktig
omständighet.
Avdelning två innehåller bestämmelser om
upprättandet av en europeisk kommission och en
europeisk domstol. Hur kommissionen skall vara
sammansatt och fungera regleras i avdelning tre. I
avdelning fyra regleras hur domstolen skall verka.
Det finns till konventionen tio tilläggsprotokoll. De
behandlar materiella frågor såsom t.ex. skyddet för
äganderätten och dödsstraffets avskaffande i
fredstid, processuella spörsmål och spörsmål om
förfarandet hos konventionsorganen.
Sverige har nu godkänt och ratificerat samtliga
tilläggsprotokoll utom protokoll nr 9 som rör
enskilda klagandes rätt att hänskjuta domstolsmål
för prövning till Europadomstolen. Den
avvaktande hållning som Sverige faktiskt intar i
sällskap med flera andra stater hör samman med
den mer övergripande reformdiskussion rörande
konventionsorganen som pågår inom Europarådet.
Fru talman! I och med att förslaget om
inkorporering nu ligger på riksdagens bord får vi en
ny bestämmelse i vår regeringsform som
föreskriver att lag eller annan föreskrift inte får
meddelas i strid med Sveriges åtaganden på grund
av konventionen. Vi får en inskriven rätt till
ersättning vid expropriation eller annat sådant
förfogande. Det föreslås en närmare precisering
också av det egendomsskydd som
Europakonventionen anger.
Vi får ett förbehåll för allemansrätten -- det har
tidigare berörts i debatten. I regeringsformen förs
vidare in ett skydd för närings- och yrkesfriheten.
Man skriver in att alla barn som omfattas av den
allmänna skolplikten får rätt att kostnadsfritt
komma i åtnjutande av grundläggande utbildning i
allmän skola. Det allmänna skall svara för att det
finns högre utbildning.
Vi är som jag sade från moderat håll nu glada över
att vi står inför denna inkorporering. Jag tror att jag
vågar påstå att initiativet till att inarbeta
Europakonventionen i den svenska rättsordningen
nog inte hade tagits utan en moderatledd regering
och utan en moderat statsminister. Drygt 40 år har
passerat. Man har haft chansen att inarbeta
konventionen. Många andra stater gjorde det för
länge sedan, men vi har avvaktat med det. Jag vill
inte påstå att socialdemokratiska regeringar har
varit särskilt angelägna om att inkorporera
konventionen i den svenska rättsordningen.
Jag konstaterar slutligen, fru talman, att fortsatta
erfarenheter får visa om och hur vi kan leva upp till
Europakonventionens krav. Vi har ju fällts i några
uppmärksammade domstolsutslag. Erfarenheterna
får visa om det finns behov av framtida
förändringar i vårt svenska regelverk för att
anpassa det bättre till konventionen än vad denna
kompromissuppgörelse ger vid handen.