Fru talman! Efter mer än 40 år av nordiskt samar-
bete är nu tiden inne för en genomgripande förändring
av det traditionella nordiska samarbetet och en grund-
lig analys av Nordiska rådets framtid. Att tre av Nor-
dens länder nu är medlemmar i EU ger en ny dimen-
sion till omprövningen.
Flera beslut har också fattats och genomförts när
det gäller förändringar av Nordiska rådets organisa-
tion och arbetssätt, vilket framgår av redogörelsen till
riksdagen från Nordiska rådets svenska delegation.
Men, herr talman, det måste ständigt finnas en bered-
skap att ompröva, effektivisera och anpassa det nor-
diska samarbetets innehåll och former inom en vidare
europeisk ram. Endast så kan det nordiska samarbetet
behålla sin politiska dynamik, aktualitet och slagkraft.
För att uppnå detta vill vi moderater ge det nordis-
ka samarbetet en helt ny dimension och ett helt nytt
sätt att arbeta på. Nordiska rådet bör enligt närhets-
principen enbart syssla med det som är relevant för
det nordiska samarbetet. Många Europafrågor, både i
närområdet och inom EU, liksom många nationella
frågor, har en nordisk dimension. Därför bör de flesta
nationella parlamentariker och EU-parlamentariker
från de nordiska länderna involveras. Detta kan ske i
tre strukturer.
För det första vill vi skapa ett Nordens politiska
torg. Under några dagar varje år samlas Nordens
ledande parlamentariker och regeringsledamöterna till
en bred diskussion om för Norden centrala frågor.
Viktiga frågor att diskutera är säkerhetspolitik, Euro-
pafrågor, ekonomisk politik, miljöpolitik och andra
tunga nationella frågor.
Kretsen av valbara bör utökas med de folkvalda
EU-parlamentarikerna. Sveriges riksdag t.ex. kan då
nominera partipolitiskt proportionellt bland såväl
riksdagens ledamöter som svenska Europaparlamen-
tariker.
För det andra vill vi skapa ett samarbetsorgan för
riksdagsledamöter. Nordiska rådet skall främja ett
kontinuerligt samarbete mellan de nationella parla-
menten. Detta kan ske genom att de traditionella ut-
skotten i de olika nordiska parlamenten samarbetar
med varandra. Ordförandelandets utskott utövar ett
aktivt ledarskap och ansvarar för den politiska agen-
dan. Ett år har t.ex. det svenska socialutskottet ansvar
för att aktualisera frågor och sammankalla till möten
med motsvarande utskott i de andra länderna. Initiati-
ven tas i de nationella utskotten, och frågorna bereds
av dessa gemensamt. Förslag lämnas till rådets styrel-
se för beslut i Nordiska rådet. Ordförandelandets
utskottskansli har det administrativa ansvaret för
samarbetet inom sitt område under ett år.
För det tredje vill vi skapa ett samarbete med par-
lamentariker från de baltiska länderna. Därför bör
parlamentariker från Estland, Lettland och Litauen
regelbundet inbjudas dels till Nordiska rådets årliga
session, dels till relevanta utskottsmöten för att stärka
samarbetet mellan Norden och de baltiska staterna.
Vid behov kan en del av den årliga sessionen av Nor-
diska rådet ägnas åt en särskild baltisk samarbetsses-
sion - men de baltiska parlamentarikerna skall vara
välkomna att delta under hela mötet.
De olika utskotten avgör om baltisk närvaro är
önskvärd vid ett visst sammanträde.
De 87 valda ledamöterna i Nordiska rådet skall
agera främst inom sina partigrupper och inte i natio-
nella delegationer. Partigrupperna skall kunna initiera
förslag som bereds av rådsstyrelsen. Rådsstyrelsen
skall bestå av proportionellt valda företrädare för
partigrupperna. Alla medlemsländerna skall vara
företrädda i styrelsen. Rådsstyrelsen skall hantera den
gemensamma administrationen och ekonomin, och
den skall också bära ansvaret för de organ som är
direkt underställda Nordiska rådet.
Herr talman! Jag har med detta förmedlat den vi-
sion som vi moderater har om ett framtida nordiskt
samarbete, ett samarbete som kan bli en angelägenhet
för alla parlamentariker och inte enbart för vissa sär-
skilt utvalda.
Utrikesutskottet har också varit positivt till många
av våra förslag men hänvisar till att man bör avvakta
erfarenheterna av den nya organisationen innan nya
förändringar görs.
Men dessa reformer kan enligt vår mening endast
ses som ett första viktigt steg på vägen mot ett dyna-
miskt, aktuellt och slagkraftigt nordiskt råd.
Med denna motivering yrkar jag, herr talman, bi-
fall till utrikesutskottets hemställan.